Dagens Nyheter – 30 oktober 1866, sida 1

örter — Ni skall snart åter lära er uppfatta och njuta af naturens skönhet, sade Redmond i en ton af det innerligaste deltagande. — Finnes det ännu tyranner i verlden? yttrade den gamle. — De darra på sina troner, genmälde vår hjelte. En ande har vaknat, som kraftigt tilltalar menniskornas bjertan, uppmanande dem att sträfva efter frihet. I Frankrike har det första steget härtill blifvit taget. I går öppnades Bastiljens portar för det segrande folket. Den befriade fången såg sig omkring och smålog. — Och dess offers bojor äro sönderbrutna af detta folk, fortfor den unge mannen. Ni är fri, de som förorrättat er äro numera ur stånd att tillfoga er något ondt: Och får jag lemna detta ställe? Hundrade röster försäkrade honom attingenting hindrade honom från att i alla afseenden följa sin fria vilja. Den gamle mannen var flera gånger nära att falla omkull, när han passerade den instörtade portgången, för att komma ut på gatan. Den rena friska luften, som var så olika den han förut inandats, utöfvade på honom samma inflytande som ångor af vin på ett nyfödt barn. När ban gått nögra steg på gatan, fick han svindel och skulle icke ha kunnat stå på benen, om ej Phelims kraftiga arm hållit honom upprätt. Tårar tillrade utför hana kinder; och Ödet — vi kunna icke kalla honom med något annat namn än det han sjelf gifvit sig — förde sina långa knotiga fingrar till ögonen och be