Dagens Nyheter – 27 oktober 1866, sida 1

fritt och otvunget valde representanter. (Bravorop.) Här finnas kanske de; som tycka att jag dömer strängt om det nuvarande parlamentet. Någre af de här närvarande skola möjligen anse, att reformföreningens ordförande hr Beales begick samma fel, då han om vår nuvarande representation yttrade, att den vore hemfallen åt korruptionen; men jag är förvissad, att om detta lands representation förefunnes i något annat land och man beskrefve dess sammansättning för engelsmän, så finnes icke fem britter inom gränsorna af denna ö, hvilka icke skulle medgifva; att det uttryck vi begagnat om parlamentet är riktigt: (Bravo!) . Hvad vi nu egentligen ha att lägga parlmentet till last; är att det är tillsatt af valmän, hvilka icke allenast äro för fåtalige att som sig bör representera, och icke heller kunna värdigt representera nationen; utan äfven äro till den grad lumpne; att de låta mutor och allehanda motiver, hvilka hvarken äro nationella eller par triotiska, inverka på sig. (Hör! hör!) I våra städer till exempel är antalet valmän i de allra flesta fall högst ringa. Vi hafva, vill jag minnas, 254 valberättigade städer i de förevade konungarikena, men det är endast 54 af dem; hvilka ega öfver 2000 valmän; och det hör till undantagen att de stora städerna äro sjelfständiga vid valen. I Skottland äro edre valkorporationer i städerna, ehuru i allmänhet icke synnerligen stora, likvisst större än i England, och till er heder måste erkännas, att de äro långt meralomutlige, än engelske valmän (Bravo!) Inom grefskaperna aftager oupphörligt antalet af sjelfegande jordbrukare, sådane som ega och odla sin egen jord; och de valmän, hvilka icke äro jordegare, äro arrendatorer, antagligen den mest beroende klass af jordinnehafvare inom hela den engelska nationen: (Bravo!) Men låt. mig, nu fästa uppmärksamheten på en eller två omständigheter, hvilka hvar och en bör djupt inprägla i sitt sinne. Af hvarje hundratal vuxne män i de förenade konungarikena, hafva åttiofyra ingen röst. (Skam!) Dessa åttiofyra kunde lika väl, i och för allt hvad som rör deras lands konstitutionella styrelse — i den mån de äro direkt intresserade deraf — dessa åttiofyra skulle lika väl kunna bo i Ryssland, hvarest ingen folkrepresentation finnes, eller i något af dessa, numera i sanning högst få länder, der parlament och representation äro okända. Om det nu är faktiskt, alt endast sexton män bland hundra hafva valrätt, är det äfven faktiskt, att man styr och ställer så med dessa sexton, att representationen när det kommer till kritan blir alldeles förstörd. (Iör! Hör!) Om valmännen skulle fördelas jemt på alla parlamentsledamöterna, skulle närmare 2000 valmän komma på hvarje ledamot, men bur förhåller det sig månne härmed? Jo, så att en tredjedel af underhuset, eller 229 medlemmar i sjelfva verket äro valde af 70,000 röstande; det vill säga, att 220 medlemmar sf underhuset äro valde af ett antal män, kvirgspridde öfver hela landet, och hvilkas antal är ungefär hälften af antalet vuxne män endast i denna stad Glasgow. (Skam!) Och vidare är en hälft af underhuset vald af omkring 180,000 valmän — en sjundedel af hela antalet — ett antal, långt ringare än antalet af män, hvilka bygga och bo ensamt i städerna Edinburgh och Glasgow. (Skam!) Och om vi nu vända vår uppmärksarihet till den stora tilldragelse, som väcker så mycket intresse, men som i allmänhet är af så ringa betydelse — till ett allmänt nyval af hela un derhuset för en ny parlamentsperiod, så finna vi att icke mera än tio på hundradet — icke mera än tio procent af de förenade konungarikenas hela, fullvuxna, manliga befolkning någonsin kommer till valurnan och aflemnar sina röster för utväljande af ett nytt parlament. (Hör! Hör!) Jag nämnde ett allmänt vala Någre bland eder hafva läst och måaga bland eder hafva sig något bekant om hvad ett allmänt vala kostar i mutor. Jag vill gifva eder ett exempel och ett bevis dvrpå. Jag har kela tiden varit af den åsigt, att det hade. varit regeringens, lord Russels pligt att upplösa par: lamentet sedan reformförslaget fallit igenom. under parlamentets sednaste session. (Iör! Hör!) Jag barickenågotskäl att misstro, hvad. man försökrav mig, nemligen att lord Russel sjelf var af den åsigten; men ett allmänt vals hade försiggått vuder året, och ett ytterligare allmänt val var en tunga, som parlamentets medlemmar icke ville kännas vid. Jag talade med en raedlem af regeringenem denna sak ungefär samtidigt som den förra rministerens afskeds-ansökan understälides drotiningev, och jag sade honom, det jag ansåge att regeringens bista och konstibutionel!a politik vore au upplösa parlamentet. (Iför! Hör!) Han svarade mig till en del följande: En medlem af vårt parti inom huset hade talat med honom i detta ämne och sagt. Mitt val bar redan kostat mig 100,000 rd, (Skam!) Och han ba tillogt: Jag har