Dagens Nyheter – 23 oktober 1866, sida 2

FREE Rest —— — — —---. zoo er Mer än en gång hade han förklädd besökt den bekanta krogen Cheval Blanc, der man ofta träffade fångvaktare från fästningen, samt der sökt inleda ett samtal med dessa angående det ämne; som låg honom närmast om hjertat; men alla hans försök i detta afseende hade misslyckats. Vid första fråga, som han ställde till männen, sågo de sig förskräckta omkring, likasom fruktande att väggarne hade öron, och undveko sedan så mycket som möjligt att komma i hans närhet: De visste alltför väl huru förfärliga lidanden fångarne i Bastiljen fingo utstå; för att på några vilkor vilja kompromettera sig. — Sedan många år tillbaka; mumlade vår hjelte, under det han stod och betraktade den väldiga stenbyggdaden med dess kanongluggar, har sannolikt min fader varit instängd inom dessa murar, ett offer för tyranniet. Har hans förnuft icke rubbats genom en så förfärlig pröfning? Ha hoppet om och minnet af att han eger en son, som en gång måste komma att söka utforska hvilket öde han rönt; uppehållit hans mod? Har jag ännu en kär anhörig att befria ur detta fängelse; eller kanske ett offer att hämnas? Så här kan det icke fortgå länge, tillade han efter en stunds tystnad. Den thron, som hvilar på en sådan missaktning af den menskliga friheten; måste inom kort störta omkull: Man känner redan den friska fläckt, som skail väcka nationen ur dess slummer. Despotismen darrar och insveper sig i sin purpurmantel, för att dölja de sår, som friheten tillfogat honom. Han skall falla; han måste falla; fortfor han; det dödande slaget är redan