Dagens Nyheter – 23 oktober 1866, sida 2

tigt i flickans väsende, som mera än hennes ord öfvertygade vår hjelte om att hennes meddelande egde sin riktighet: Emellertid stoppade han guldmynten tillbaka i börsen. — Då måste jag tänka på något annat sätt att bevisa er min tacksamhet, sade han: Om jag erbjuder, er ett litet minne för den tjenst, ni gjort mig, vill ni väl ej neka att ta emot det? Jeannette förklarade att hon i sådant fall vore villig att gå hans önskan till mötes, och Redmond begaf sig derefter ut på gatan, efter att ännu en gång ha tackat henne; Spionen var, såsom vanligt, på sin post; men denna gång följde han icke efter honom. Vår hjelte hade haft för afsigt att tilltala mannen och fråga honom om orsaken hvarför han; alltsedan hans ankomst till Paris, oupphörligen bevakat hans steg; men efter en kort öfverläggning kom han till den slutsatsen att han borde vänta härmed, till dess han fått se hvad förföljaren vidare skulle taga sig till. Vissheten om att han hade att göra med en polisagent betog honom den tro, han hittills hyst, nemligen, att öfverste Graham legt mannen, för att spionera på honom, Man får icke anse, att Redmond glömt egentliga anledningen till sitt besök i Paris, derföre att så mycket ovanligt dagligen tilldrog sig omkring honom. Genom skickligt framställda förfrågningar hade han kommit till den öfvertygelsen, att hans far, om han ännu lefde, måste vara inspärrad i Bastiljen, och hvarje natt smög han sig kring den dystra fästningen, förgäfves sökande utfundera ett medel att komma inom dess murar; 4