TEATER SEEN SBS AF USP SATSTS SSEREESFRR SE FARWw GGÅbTT—Ir RR, p.pho .. nso.Ått EE, det folks anda; karakter och bildningsgrad, hvarifrån truppen utgåit. Här beror dock mycket derpå; att de mera bildade samhällsklasserna lemna sin kontingent med till lederna, såsom alltid måste blifva fallet när den allmänna värnepligten blir grunden för en armeorganisation, utan friköpning. (Så uppgifves att i den preussiska armeen, under det sista kriget, inom lederna befunnit sig ej mindre än 70,000 män, som genomgått gymnasier och högskolor eller tekniska läroverk.) Deremot kan uppmärksamheten skärpas genom öfning, likasom ock ordningssinet. Af manövrer ifrågakomma — enligt hvad vi hört af militärer som deltagit i bataljer — på slagfältet blott ganska få. Och vid deras utförande är det en sak; hvarpå allt beror: att manskapet håller väl ihop. Den raka linien; den jemna takten, m. m. äro oväsentliga saker.) Deremot ligger det synnerligt vigt derpå, att när en man stupat, tomrummei efter honom fylles, samt att dervid ambulansen kan verka, utan att medföra oordning i lederna: I bruten terräng bör truppen kunna med säkerhet bryta af, dela sig och åter samlas. Vår vanliga exercis på fältet behjertar föga dessa omständigheter, men lägger deremot stor vigt vid saker, som i krig ej ega minsta värde. Ville man försöka en simulacre, som motsvarade kriget, så skulle man bland annat söka imitera äfven de omständigheter, hvarunder ambulansen komme i verksamhet. Det vore en öfning och ett prof. Nu hafva vi vid slika öfningar ej ens sett någon ambulans. Utväljer man ur det långa infanteri-reglementet — det är, märk väl. blott om infanteriet vi här tala — allt det väsentliga, så skall detta kunna af en någorlunda intelligent trupp inläras ganska snart. Vår egen beväringsexercis lemnar derpå många bevis; ja, man har till och med erfarit, såväl med beväringssoldaten som rekryten, att de efter 2 å 3 veckor försämrat sig, i st. för att förkofra sig: Och detta är helt naturligt. Ty när en man med någon intelligens en gång inlärt sig en sak, så tröttnar han att hålla på dermed längre. Det blir enformigt; han blir håglös, och såväl uppmärksamhet som disciplin äro slappade: Korta öfningar med repetitioner hålla deremot sinnet friskt och spänstigt; Så uppgifver ock marskalk Marmont i sina memoirer, att den franske soldaten på tre månader vinner all den krigsöfning, som han någonsin uppnår. En annan sak är, när man vill drilla en trupp till en maskin, som rörer sig efter kommandot såsom när man rycker på en tråd. Detta ansågs under en viss period såsom höjden af soldatmessighet, hvilken villfarelse likväl kostade kejsar Nikolai Krimskrigets förödmjukelser och vållade hans egen deraf följande död. Likasom en trupp kan vara för litet öfvad, så kan den vara öfver-exercerad. Den har blifvit det sednare, när hvarje rörelse och hvarje tempo blifvit så hårdt inöfvade, att soldaten ej vågar röra sig på annat sätt, en omständighet, som till den grad förlamade t. ex. det ryska kavalleriet, att, i en träffning i närheten af Eupatoria, ett fransyskt busar-regemente till hörande general dAllonvilles kår, red tvärs igenom det förra utan skada. Den ryske kavalleristen var så bunden vid att hålla hufvudet på sin häst såsom sig borde, att draga sin sabel på ett visst sätt, o. s. v., att han ej försted göra den näsvise fienden någon skada. — Det är väl af förbiseende som red. af H, T. kommit att upptaga den jemna taktena bland oväsentliga saker. Red. af D.