Korrespondens från Westergöthland. (Till Dagens Nyheter.) t Lidköping den 13 okt. 1866. Att häråt närmaste delen af Westergöthland är den mest produktiva på spanmål, är allmänt kändt, äfvensom att denna stads existens egentligen beror af spanmålshandel. För den som icke sett den stora tillförsel af spanmål, som här en höstmarknad äger rum, låter det nästan otroligt, men det är likvist sant, att på en enda marknadsdag torgförts och försålts omkring 10,000 t:r spanmål. I år, då landtmannen i följd af sen inbergning, icke ännu hunnit tröska, är tillförseln icke så stor. Dock har under denna vecka lastats 5 å 6 ångbåtar samt en mängd skutor, förutom allt hvad som magasinerats. Oaktadt staden har många driftiga och förmögna spanmålshandlande, hvilka äfven exportera och hvilka vid sina uppköp betala ganska liberalt i förhållande till Göteborgspriserna, hafva dock äfven de stora Göteborgsfirmorna egna ombud här, hvilka i minut uppköpa större partier. Uppköpare från Wermland verkställa betydliga upphandlingar. Man torde tro att uppköp från torget i så små partier skulle vara förenadt med serdeles besvär, men här fins en hel mängd arbetskarlar, schåare 0. 8. v., hvilka engageras som cpåsaryckarea Dessa — många till antalet — ordentligt belägga den ankommande bondens spanmålslass; sedan priset är uppgjordt, gifves nu bonden en lapp, hvarå tecknas hvad han skall hafva för varan samt hvarthän han skall köra. Denna lapp medför dock ingen förbindelse för köparen att taga varan; man ser således ofta den stackars bonden köra än hit än dit med dylika lappar. Dessa uppköpare åtnjuta vanligen 6 öre pr t:a och kunna ofta förtjena 10 till 15 rdr pr dag. — Marknadens gällande pris på spanmål är: hvete 20 å 23 rdr, råg 13 å 14, korn 10 å 11: 50, ärter 16 åa 20 rdr rmt pr t:a. Hafra 73 åa 75 öre lispundet. Landtmannen klagar icke serdeles öfver inbergningen af sin ovanligt rika skörd. De sednaste veckornas varma väderlek har lyckgligt befrämjat Såg inbergningen som verkställandet af höstsådden.