mäklaren; som köpte rocken sådan den befanns, eller skall säljaren ha den tillbaka? En borgmästare som utprånglar falskt mynt. En process mot falska myntare pågick för en tid sedan i Boerlin. Man hade i en mindre stad lyckats gripa ett par myntfabrikanter så godt som på bar gerning och på samma gåvg lagt vautarne på 34 falska thalerstycken. Brottslinsarne afsändes till hufvudstaden, men det falska niyntet, beviset för deras brottslighet, qvarlemnades tills vidare i borgmästarens i den lilla staden vård. Då processen företogs vill behandling, erhöll borgmästaren order från öfverstadsfullmäktigen att skyndsammast insända de 34 falska thalrarne. Hr borgmästaren funderade hit och dit, huru han lättast och säkrast skulle fullgöra sitt maktpåliggande uppdrag. Efter en lång öfverläggning med sig sjelf kom han till det resultat, att bäst vore att köpa en postanvisning på beloppet. Sagdt och gjordt! De falska thalrarne inbetalas på stadens postkontor af borgmästaren i egen person och ett bref, under hr öfverstadsfullmäktigens adress och påtecknad: Härmed postanvisning å 34 thaler, afgår till sin bestämmelse. Hvilken min de sisträmnde embetsmännen gjorde vid detta brefs mottagande, låter lättare tänka sig än beskrifvas. Hr borgmästaren erhöll naturligtvis genast order pr te-. legraf att reklamera de falska pengarne på postkontoret, men de intet ondt anande posttjenstemännen bade redan släppt dem ut i allmänna rörelsen. Borgmästaren fick 6 månaders suspension. En samvetsgrann vagabond. En ung man kom häromdagen in på en af Paris elegantaste restaurationer och lät servera sig en fin middag. Sedan han gjort all möjlig heder åt anrättningarne och i god ro druckit sitt kaffe, ropade han på en kypare, och lemnade denne ett bref med tillsägelse att bära det till den förste, bäste poliskonstapel, han finge fatt uti. I förväntan på goda drickspengar, uträttade kyparen ärendet samvetsgrannt. Konstapeln öppnade brefvet, som innehöll följande rader: Min bäste herr konstapel! Jag har nyss gjort mig skyldig till en förbrytelse : om ni, eder pligt likmätigt vill åtala densamma, så följ straxt med budet och häkta mig. Jag är skyldig. Eder förbundne Leon K., lindansare. Konstapeln skyndade naturlitgvis att efterkomma uppmaningen. Hr K. förklarade att han hade reqvirerat och ätit sin middag, utan att hafva en sou att betala med, och ban affördes derför till närmaste polisvaktkontor, men i all tysthet och utan att först förorsaka någon obehaglig scen. Sätt att smida ihop namn på romaner. En fransysk författare, Eduard Qurliac rådfrågades af en vän angående namnet på en ny, af denne författad roman. Ingenting är lättare än det, svarade han. Förekommer det någon pukslagare i er roman? eNej! Inte någon trumpetare heller?a Nej!e Nå så kalla då roman: Utan pukor och trumpeter.w