frälsa ra barn från det mycket onda, gilva glädje och lycka åt familjen, goda medborgare åt fosterlandet. John. (Ur Öresunds-Posten). Från Fredrikshald — via Strömstad — till Göteborg och sedan på kanalen. (Bref till Dagens Nyheter.) IV. Medan vi ligga och vänta här i Wenersborg, att stormens andedrägt må blåsa bort tjockan på Wenern, som hindrar oss att utlöpa, så betjena vi oss af tillfället, för att hänga oss på ett hörn af jernvägsträngen, som nu dagligen är i gång härifrån till Uddevalla. Efter gedignare resebeskrilvares mönster börja vi med att omtala upphofvet till denna stads namn. Det härleder sig från Oden och uttalades fordom Odenvall, förmodligen ville folket här liksom flerstädes högtidliggöra en af sina förnämsta offerplatser genom att benämna den efter en gudom. Detta var ett strå hvassare, än bruket är hos oss, som pläga uppkalla både städer och barn efter blott furstliga personer. Sjelft har Uddevalla i sin ordning skänkt namnet åt en dryck, som vunnit allmän popularitet derigenom. FHFörbigående dess kommers, industri o. d., vill jag här blott framhålla några Uddevalla särskildt tillkommande egenheter. Först märker resanden nästan alltid den rikedom på kyrkogårdar, som här finnes: tre för en befolkning af omkring 5000 personer. Dessa kyrkogårdar äro anslagna till bruk, ej såsom eljest vanligt åt olika trosbekännare, utan hvad tycks, de följa samma indelningegrund, som exe. De Geers riksdagsordning, nemligen förmögenhetsprincipen, således kyrkogårdar för rika och kyrkogårdar för fattiga. Det var med anledning häraf anekdoten uppkom om gumman, som, missnöjd att ej få den grafplats, hon önskade för sin aflidne man, inför kyrkorådet i vredesmod utfor: i h— skall min man ligga och icke i fattigkyrkogårdena! En egenhet hos Uddevalla är dessutom en titel, som på senare tider blifvit mycket modern i många städer, men här existerat i flera år, nemligen stadsbud. Hvad hans åligganden egentligen äro hann jag ej utforska; men tror att de i någon mån likna den s. k. läns-enspännarens vid Stockholms landskansli. Vet läsaren hvad en läns-enspännare egentligen är? Jag gissar att svaret blir nej; derföre vill jag förklara saken. Man skulle i början nästan kunna tro att dermed menas ett fordon eller en dragare, men kanske gissar man ock af det föregående att här är frågan om en menniska. Ja det är en tjensteman, som far vissa landshöfdinge-embetets ärenden efter en häst och således i enspänd vagn: Der ha vi förklaringen af det besynnerliga ordet. Något i den vägen lär väl Uddevalla stadsbud vara. — Vid det närbelägna Gustafsberg ha baden numera nästan upphört, ty man tror att vattnets sälta der är för underhaltig. Fordom lockade dess vackra natur, hvarmed ingen annan badort, möjligen Särö, eger något jemförligt, många badlystna till sig, och de sköna parkerna genljudade då ofta af artisters eller dilettanters solooch kör-sånger. Andtligen ha vi, trots dimma, kolera och högt vattenstånd utkommit i Wenerns vattenbasin. Leckö slott gå vi förbi, ty det är en passerad storhet och sådana frågar man vanligen föga efter. Dess hierarkiska och aristokratiska makt är längesedan bruten; ingen Skarabiskop armerar nu som fordom dess murar, ingen de la Gardie håller nu hof i dess gyllenläderssalar. Läderlappen och mössen äro nu der hofherrar och fira ostördt sina fester i de mörka gemaken: De oroas ej ens af de talrika kajorna, som equadronera inom borggårdarne. — Blomman på Kinnekulle är vissnad i hösten och ångaren lägger ej till vid det märkvärdiga berget; derföre få vi uppskjuta dess beseende till högsommaren, då ängarne deromkring dofta ankien ad af timotejen och skatan stjäl sitt lystmäte i körsbärsskogarne. Vill man rätt njuta af skönheten på landet, då skall man sitta ned en sådan dag vid Mörkeklefs grotta, dricka en bägare från dess källa och lyssna på stenhuggarens hammarslag från JZellekis, der foglarnes natursång beledsagar ekorrens luftiga baletter. Medan nu en kall höstdimma döljer cKullensc gröna mössa äro vi glade, att i hytten få låta tiden och båten ila. Först vid Forsvik, kanalens högsta punkt, vakna vi, för att åter helsa ett vackert landskap och en vacker dag. Vulkani idoge söner ha här många jern i elden vid de här anlagda brukssmedjorna. Sjelfva kanalens vatten stöter i stålblått, så att både folk och natur, drägt och trakt, synas ha jern i sig. : Karlsborgs fästning (platsen kallades fordom Wanäs) ligger för mycket på sidan om oss, för att behöfva låta sin vakthafvandes ropare preja oss an, men vi se ändå en skymt af dess vackra tambourere och bröstvärna Stora