Dagens Nyheter – 18 oktober 1866, sida 2

— Tänk på hvad ni begär; tillfredsställ icke fåfängans och stolthetens anspråk genom uppoffrande af dens lycka, som ni säger er älska: Hvarföre vill ni döma två menniskor, som lärt sig vörda er och betrakta er såsom sin välgörarinna, till sorg och förtviflan? Kan jag, bör jag gifva ett löfte, genom hvars uppfyllande jag skall krossa Ellens hjerta likaväl som mitt eget? Jag har ingen rättighet dertill..: För öfrigt; tillade han efter en stunds tystnad, har min ärevördige lärare och vän ingifvit mig hopp om att min fader ännu lefver, ett offer för sina fienders fruktan och hat, en fånge i Bastiljen kanhända eller i något af dessa tyranniets hundrade fängelser, i hvilka brottslingar låta dem försmäkta, som de på ett eller annat sätt förorättat! Jag har för afsigt att uppsöka honom Jag kan icke tänka på att njuta någon lycka förrän himlen antingen krönt mina spaningar med framgång eller öfvertygat mig om att de äro hopplösa. — Skulle din fader ännu lefva! utbrast den döende, i det hon fästade en frågande blick på prestmannen: — Det är min tro, sade fader Karoolan, jag bör nästan säga min öfvertygelse, ehuru jag under många år bibehållit den inom mig. Redmond var icke sådaa, att man kan antaga att han tillskyndat sig sjelf döden: Denna förutsättning är otrolig och onaturlig; hela hans Jif motsäger densamma, — Ni hör, tant, tillade Redmond. Jag har möjligen ännu en slägtinge i lifvet, som kan välsigna mig, nemligen min far, och om så är, har han ensam rätt att ålägga mig det offer, som ni fordrat af mig.