Dagens Nyheter – 17 oktober 1866, sida 3

son-Nagsau-Frankfaort. Till grund för enrolleringen skall den allmänna värnopligten 12ggas, dock med möjligaste konsidoration för de i nämnde länder bestående förhållanden. Utfärdandet af vallagen för nordtyska parö. RN SETT Meddelanden från allmänheten, , STOCKHOLMS STADS FÖRSKÖNANDE ir foremäål för mångartad uppmärksamhet, men vi ST att vårt förslag härnedan är lika nytt som billigt: Staden liknas ofta vid en stenöken, och man klagar allmänt att så litet grönt finnes. Få hufvudstäders plankartor torde dock uppvisa så många trädgårdar som vår hufvudstad på malmarna. Men då måtte antingen plankartorna vara falska eller också menniskornas ögon daförhållnac, när de kalla den på trädgårdar rikaste bufvudstad en stenökena. Ögonen äro verkligen dförhålinas, hvilket vi skola visa med ett exempel af de många tusen som finnas. Man går för att se teknologiska institutet och fäster sig vid den framför detsamma planterade smala gräsmattan lika mycket som vid byggnaden. Planket som skiljer gräsmattan från satan är knap:t två fot högt, af smala jernstänger med omkring en fots mellanrum. Midtemot ser man en skyhög, svartmålad, hermetiskt tät brädvägg. Den måste dölja en kloak eller en afstjelpningsplats lik f. ad. ckatthafvete Man förundrar ig öfver att en sådan kan omgifva den ståtliga Lorichska eller f d. Kniggeska egendomen och orinrar sig, att man hört omtalas den cKniggeska trädgården såsom den största och vackraste i Stockholm. Man går in på gården och finner innanför brädväggen den Kooiggeska trädgården i stället för en kloak. Man tänker ovilkorligen att srädväggen skulle gifva några famnar ved, hvilka skulle betala kostnaden för uppförande af ett plank lika lågt och öppet som det motsatta vid teknorogiska institutet. Solen svulle vid sin uppoch wedgåne konna belysa en trädgård, som nu ingen menniska ser. Det tinoes troligen ingen af våra läsare, som ej sett ett eller flera dylika plank utan att ana att le dölja eller aförhållac för menniskors ögon en vacker trädgård liksom den giriges fula kassakista .förbållere åsynen af dukaterna. Dessa medeltidsaktiga, fästningsartade brädväggar hafva kolossale och bastanta motsvarigheter i de höga stenmurar, som finnas kring kyrkogårdar och offentliga platser. Man förundrar sig nu öfver att den fula och löjliga mur vid Carl den trettondes torg sä länge kunnat qvarstå, men murarnpas nedrifvande kring Adolf Fredriks kyrkogård gjorde denna till den vackraste och öppnaste kyrkogård i Stockholm atan att man vid zndra kyrkogårdar eller vid Humlegården följt exemplet. Den nya strafflagen skyddar trädgårdar för inbrott bättre än skyböga brädväggar, och fästningsmurar, hvilkas borttagande och erfättande med låga, genombrutna plank skulle försköna hufvudstaden mer än både statyer och asfaltgator. Vi rekommendera vår lilla uppsats till herrar brädväggsomgärdade trädgårdsegare i förhoppning att den ej måtte hamna i glömskans natt förr än de gamla brädväggarna bamnat i kakelugnens natt och gått upp i rök.