Ett besök i Fredriksborgs fästning. Nu, då man åter börjar att hysa intresse för gamla minnen o. d. och då sinnet för naturskönheter är så stort, är det högst underligt, att Fredriksborgs fästning, som dock ligger så nära hufvudstaden och till hvilken man följaktligen så lätt kan komma, är så litet besökt af Stockholmsbor; För att uppfriska hågkomsten af denna gamla ruin i deras minnen; som en-gång besökt den, och för att gifva en ungefärlig bild af densamma åt dem, som ej ännu hafva sett den eller ej framdeles komma att se den; vill jag beskrifva ett litet besök; som jag gjort i den under denna sommar: Sedan jag hyrt mig en båt i Waxholm, seglade jag med strykande medvind genom Rindöstunden och öfver en del af Trälhafvet och ankom efter tjugu minuter till Fredriksborgs brygga, der jag fastgjorde min båt: Sedan jag en stund betraktat den s. k. Kapunieren, ett kastell vid sjön; begaf jag mig uppför den branta vägen och stod vid dennas slut på en plan alldeles invid fästningen. Rundtomkring äro en mängd hus grupperade, bland hvilka den fordna kasernen, som numera blott bebos af en gammal gumma. Från denna plats företer Fredriksborg ej någon grann anblick, hvilket deremot är fallet; då man ser det från sjön. Det väldiga tornet (hela fästningen utgöres blott af ett torn, kanske det största i Europa) synes då trona på sin skogbeväxta höjd och skönjes flera mil utåt,