företagit sig att göra sammaledes och kort derpå tillverkat 3 st.-enriksdalers sedlar, liknande riksbankens af samma valör. Arbetare å verkstaden hade varsnat hans tilltag och varnat honom för de farliga följderna deraf. Han hade dock svarat, att det hade ingen fara; ty sedlarne voro så illa gjorda, att ingen deraf borde låta narra sig. De hade låtit vid detta svar bero, emedan de aldrig kunnat tro att han af sitt fabrikat skulle göra något brottsligt bruk. Sahlström har emellertid vid tvenne särskilda tillfällen i förlidna september månad utprånglat slika sedlar och vid liqvid å dem erhållit verkligt mynt tillbaka. Med S., som för denna sak hålles häktad, förevar i går i närvaro af advokatfiskalen v. häradshöfding Montan, och allmänna åklagaren, t. f. stadsfiskalen Rosenberg, vid rådhusrättens sjette afdelning ransakning. Inkallade voro svarfvaregesällerna Höök, Klintberg, Pettersson och drängen Andersson, hvilka medgåfvo, att de haft kännedom om den olofliga tillverkningen, men som det upplystes, att de i öfrigt icke varit i brottet delaktige, blefvo de från målet skilda. Sahlström erkände förbrytelsen. Målets vidare handläggning blef för flera personers hörande uppskjutet till den 16 dennes. Under ransakningen förekom, att domstolen hade tvenne enskilda öfverläggningar, hvarför parter och åhörare tillsades ur sessionsrummet afträda. Undantagsvis tillätos dock allmänna åklagaren och rikets ständers banks advokatfiskal att innevara under öfverläggningarna. Calloander stämd på nytt. Poliskonstapeln Jansson har till härvarande rådhusrätts sjette afdelning instämt glasmästaren Calloander med yrkande om ansvar å denne derföre, att Collander skulle beskyllt Jansson att hafva stulit ett guldcylinderur af honom. För någon tid sedan hade nemligen ett uppträde egt rum sent på qvällen inne i en cigarrbutik vid Norrlandsgatan. Poliskonstaplar, bland dem Jansson, hade med anledning deraf ditkommit och derifrån medfört Calloander till vaktkontoret. På vägen till vaktkontoret hade Calloander saknat sin klocka samt förklarat sig misstänka att Jansson stulit densamma. Sedermera skulle Calloander vid ett par andra tillfällen gjort Jansson enahanda beskyllning, hvarföre Jansson nu yrkade ansvar å honom. Calloander, hörd öfver stämningens innehåll, beskref saken så, att han ej haft minsta del; det uppträde som egt rum i cigarrbutiken, men det oaktadt hade han på ett våldsamt sätt af Jansson och en hans kamrat blifvit förd till vaktkontoret. På vägen hade Calloander märkt, att hans klocka varit borta, och dervid yttrat: Låt mig gå tillbaka och se efter klockan, annars misstänker jag att ni tagit densamma. Detta hade polisen ej medgifvit Vidkommande aångifvelsen att Calloander sedermera vid ett par tillfällen skulle beskyllt Jansson att ha stulit klockan, nekade Calloander härtill, men medgaf att han yttrat: Då polisen är så simpel att den stjäl halsband af hundar, kan man äfven misstänka den för att stjäla klockor., Calloander sade sig för öfrigt ej beskylla Jansson för stölden, men förklarade sig fortfarande hysa misstankar mot honom. Käranden önskade förebringa bevisning, och uppsköts af denna anledning målet till annan dag.