De gamla priserna! I en tid då så allmänt missnöje är rådande med och uppmärksamheten så fästad vid direktionens för de kungl. teatrarne åtgärd att höja priserna å de mest omtyckta platserna i teatersalongerna, torde efterföljande skildring (hemtad ur den utmärkta tidskriften The Annual FPdinburgh register for 1809) af det oväsen, som blef en följd af egarnes till Coventgardenteaterns i London åtgärd, att efter densammas återuppbyggande efter branden i slutet af år 1808, förhöja priserna på parketten och första radens loger, icke sakna intresse; Med några uteslutningar återgifva vi derför den nämnde tidskriftens berättelse om förloppet af de första, stormiga ,representationerna i den nyuppförda, praktfulla teatern: Historien är något lång; men vi tro att den ock skall befinnas underhållande. aMåndagen den 18 september 1809 öppnades den nya Covent-Gardens-teaterns dörrar för första gången; affischerna tillkännagåfvo, att tragedien aMacbeth, med mr Kemble och mrs Siddons i hufvudrolerna, och farcen Qväkaren skulle komma att uppföras. Teatersalongen fylldes ända till trängsel samma ögonblick dörrarne öppnades; och ehuru folkmassan, redan på arkadens trappsteg, genom hvisslingar och skrän gaf sitt missnöje med prisstegringen tillkänna, förstummades likvisst oväsendet för en stund, sedan den väl kommit in i salongen, vid åsynen af all der prakt, som der framställde sig för dess. blickar: Man fortfor att med få afbrott lugnt beundra den ståtliga interiören; ända till dess musiken uppspelade folksången; då blefvo ropen på cFolksången! så högljudda och allmänna, att ingen af musikanterna, med undantag af pukslagaren, förmådde att göra sig hörd: Sångkören framträdde, men lyckades ej bättre än instrumentalisterna. Emellertid voro under allt detta oväsen applåderna öfvervägande Nationalhymnen; Rule Britannia uppspelades derefter och ridån flög i höjden: Scenen framställde ett praktfullttempel, tillegnadt Shakespeare, i hvars fond sågs hans byst från Westminster Abbey; uppburen af tragedien och komedien; mellan pelarne på båda sidor voro uppställde byster af äldre och nyare dramatiska författare af alla nationer: Framför denna dekoration visade sig mr Kemble, kostymerad till den rol (Macheth), han om aftonen skulle utföra: Sedan han länge förgäfves väntat på, att de täflande uttrycken af bifall och ogillande slutligen skulle arbeta hvarandra trötta och dymedelst åstadkomma tystnad; nödgades han framsäga en för tillfället författad ömklig prolog, utan att en enda menniska i salongen var i stånd att uppfatta ett enda ord, af hvad han sade. Då nu Kemble; såsom vi förmoda, hade framsagt sin prolog; qvarstannade han inne på scenen i akt och mening att begagna sig af ett gynsamt