Dagens Nyheter – 5 oktober 1866, sida 1

Sken och Verklighet. Roman af J. F. Smith (förf. till Dick Tarleton m. 1.) (Forte. fr. föreg. JF.) Fru du Barry steg upp från den förgyllda stol, hvarpå hon hittills suttit och som stod alldeles bredvid sängen. Hon var nästan van mäktig till följd af den förpestade luft hon inandats. Emellertid öppnade hon chiffoniern. — Der, det första papperet ni ser, det första, sade Ludvig ifrig. Han var för tillfället så matt att han icke kunde vända sig om och ha ögonen på henne. Bredvid brefvet låg ett litet paket, hvarå konungen skrifvit med egen hand: Att öppnas af min efterträdare och ingen annan. Att taga detta och stoppa det i barmen var ett ögonblicks verk för mätressen. — Har ni funnit brefvet? frågade konungen otålig. Ja, det är det rätta, tillade han, i det han kastade en blick på utanekriften: Och nu farväll kanske blott för en tid — kanske för alltid. En kyss — den sista — den sista! Med ett mod, som man icke kan annat än beundra, och som, under andra förhållanden ådagalagdt, verkligen förtjenat kallas heroiskt, gick mätressen fram till bädden och tryckte sina läppar mot konungens svullna kinder, hvarefter hon hastigt lemnade rummet. Hon såg blott alltför tydligt att det var slut med hennes välde. Fru du Barry, sade hertigen af Aiguillon;