Dagens Nyheter – 4 oktober 1866, sida 3

— Utrikes-Nyhoter. Reformrörelsen i England. Den 24 sept. hölls åter ett ofantligt folkmöte för att befrämja representationsreformen. Denna gång var mötet i Manchester, en af de städer som hade största andelen i spanmålstullarnes upphäfvande. Man vet så litet hur många som deltogo att en tidning uppger 300,000, en annan 250,000, andra, åter mindre antal ända ned till 40,000. Högst sannolikt är dock att omkring 200,000 menniskor voro den dagen i rörelse för reformens skull. Tio talare höllo tal på olika ställen, men på samma tid, hvar och en för ofantliga folkhopar. På qvällen hölls ett möte i frihandels-salen. Der uttrycktes såsom mötets gemersamma tanka: acförsamlingen nämner med harm den ovärdiga behandling som vederfares de arbetande klasserna och deras försvarare från parlamentet och pressen, och uppmanar folket att ej längre låta ett fåtal leka med sig, utan samla sig omkring de män som uppträdt för dess saka. — Derefter beslöts enhälligt att afgifva en tacksägelse-skrifvelse till reformrörelsens ledare hr John Bright med uppmaning att såsom representant ej blott för en enda valkrets, utan för hela nationen, sätta kronan på de tjenster han förut gjort friheten genom att genomdrifva parlamentsreformen; Det hette bland annat i denna skrifvelse: Fäderneslandet befinner sig i en kris och vi anser Eder för lotsen som skall föra oss in i hamnen. Emedan ni är en bland den ädla skara af patrioter, som under den högt aktade Richard Cobdens ledning mnedbröto de skrankor hvilka skiljde det med företrädesrättigheter begåfvade mindretalet från den förtryckta massan och försågo millioner lidandes kojor med obeskattadt bröd, så uppmana vi eder att fullborda det värf, som ni jemte era frihandelsvänner så scgerrikt begynt. Krön den seger, som ni bistått att vinna i den nationalekonomiska sanningens sak med den herrliga lager, hvilken tillkommer den som hjelper ett folk att vinna sin politiska rätt! ... landet ser upp till eder, nationen ser upp till eder och uppmanar eder att bringa till slut det verk ni så man