henne om att man vid hofvet redan beredde sig på Ludvig XV:s död. — Vanäran och hånet kunna vi nog trotsa, fortfor den unge officeren, men icke Redmonds vrede. Orkanen är ej vildare, blixten ej fruktansvärdare, än hans hämnd skall blifva, om han får veta, huru vi bedragit honom. Ni känner honom icke så väl som jag. Under detta kalla och lugna yttre gömmer han en vilja af jern och mod till att utföra allt hvad han föresätter sig. Vi kunna icke bjuda honom spetsen; derföre måste vi, medan tid är, göra honom oskadlig. — Ar då hans vrede så förfärlig? utropade grefvinnan, som började blifva verkligen orolig. Han lär visst icke våga. .: — Redmond ONeil, sade Ulic Blake, skall icke skona sin hustrus mördare, de må vara af aldrig så hög rang och ega aldrig så stor makt. Förr eller sednare måste de umgälla sitt brott med lifvet, om han upptäcker hvilka de äro. — Vänta mig en timma vid ingången till Trianons park; yttrade fru du Barry i beslutsam ton, Denne vanvetting måste föras till ett ställe, der han hvarken kan tillfoga sig sjelf eller andra ondt..: Som sagdt, vänta till dess jag hunnit tala vid konungen. Den förrädiske kusinen visste nog, hvad samtalet med konungen skulle komma att hafva till följd. Han ledsagade sin medbrottsling tillbaka till bärstolen och promenerade vid sidan om denna ett stycke framåt. Då de anlände till grinden vid början af Trianon-parken, stannade han: Innan en timma var gången till ända, kom