Dagens Nyheter – 2 oktober 1866, sida 1

vttrade Ludvig. gemål. det embete jag bekläder i främsta rummet är lydnad skyldig. — Ja, ja, sade prinsen, hvilken denna ministerns öppenhet väl behagade, jag förstår er. Kom ihåg att jag icke fordrar af er något som är oförenligt med era pligter mot konungen: — I allt öfrigt, utropade herr de Sartines med väl spelad frimodighet, vill jag gerna tjena ers kunglig höghet, och jag skall skatta mig oändligt lycklig hvar gång jag kommer i tillfälle att bevisa huru varmt jag är ers kunglig höghet tillgifven. Dauphin tänkte på polisministern en god stund, sedan denne gått sin väg. Den listige mannen hade fullkomligt lyckats i sitt bemödande att göra ett godt intryck på prinsen. — Huru litet jag förstår bedöma karakterer, Jag har alltid ansett Sartines för en skälm och finner nu till min förvåning alt han är en hederlig karl. Marie Antoinette svarade intet härpå; hon var icke så lätt förd bakom ljuset som hennes -— Ni tiger? fortfor denne. — Jag kan ännu icke fälla något omdöme om Sartines, genmälde bon. Min mor, Maria Theresia, använde Kaunitz såsom minister i tjugufem års tid — men hon förlitade sig alårig på honom. — Det måste vara mycket svårt att regera, utbrast hennes man med en suck: —— 4