Dagens Nyheter – 1 oktober 1866, sida 3

Skomakarpojken. Beck på näsan, trasig blus, Frusna fötter, magra händer! Hvart jag mig i verlden vänder, Blir jag snäst förutan krus. Under kullen Far min ligger; Mor vid tullen Står och tigger Om en slant till bröd och snus. Remmen tjock och brödet tunnt: Mera stryk om dan än föda! Fjesk och bannor, spring och möda — Är jag ledsen dock ?...åh, strunt! Ingen fara! — Går väl öfver — Vänta bara. Snart behöfver Jag ej luffa staden rundt, Trenne år förflyta snart — Sen när jag gått fram för presten, Får jag sitta still vid lästen — Frun får tiga det är klart. Hennes nycker Mig ej röra — Den då rycker Mig i öra, Nyper jag igen med fart. Mången liten vacker fot — (Aldrig glömmer jag Rebeckas!) Skall behagligt mot mig sträckas, Skon bör passa deremot! DN mn