Sken och Verklighet, Roman af J, 7. Smith (förf. till Dick Tarleton m. fl.) Till ledning för dem bland våra nya abonnenter, som önska läsa den återstående delen af denna särdeles intressanta roman, meddela vi här nedan en kortfattad redogörelse för de händelser, som redan blifvit berättade, och hvilka det för sammanhangets skull är nödigt att känna. En ung irländsk ädling vid namn Redmond ONeil, hvilken tjenstgör vid franske konungen Ludvig XV:s schweitzer-garde, blir öfvertygad om att hans maka, som han älskar med den innerligaste ömhet, är honom otrogen. Så är dock icke förhållandet. Ingen hustru kan vara sin man varmare tillgifven än den stackars misskända Ellen, hvilkens karakter beskrifves såsom utmärkt god och redbar. Uppfostrad i Irland hos sin moster, den lika välvilliga och ädelmodiga som andryga fröken Tabitha Macnamara (denna anser sig härstamma från pheniciske prinsen Mac Namar af Rath, hvilken nedsatt sis i Irland minst tre hundra år före den kristna tideräkningen) kan hon icke lämpa sig efter den umgängeston, som är rådande vid det sedeslösa franska hofvet, der Ludvig XV:s sista mätress grefvinnan du Barry herrskar. Såväl hon som hennes man stöta sig med grefvinnan och denna, van vid slafvisk undergifvenhet, peslutar hämnas. Redmond har en kusin, Ulic Blake, som äfvenledes är i fransk tjenst. Denne är en lågsinnad, egoistisk menniska, som aldrig hyst vänskap för någon annan än sin kusin. Men att icke ens denna vänskap är sann och verklig bevisas deraf att Ulic, i hopp om att vinna några fördelar, lånar sig till verktyg åt den hatfulla mätressen. ENen har ett armband, hvari ett miniatyrporträtt af hennes far är infattadt, en ring af egendomlig konstruktion — den Redmond gifvit henne