Article Image
velingen, träffar på vägen en irländsk prestman, som är bosatt i Frankrike och får genom hans bemed:ling medfölja en skonert, hvilken afseglar direkte till Galway. : Redmond befinner sig således åter i Frankrike utan att hafva barnet i sitt våld. Hvad smugglarne beträffar, äro de föremål för kustbevakningens uppmärksamhet, och cKungsfogeln., förd af löjtnant Elvey, har flere gånger förföljt Delfinen, då denna lastad med smuggelgods seglat öfver engelska kanalen. Nu händer icke bättre än att den fruktade Kungsfogeln slår ned på smugglarnes fartyg, då detta återvänder från Calais. Den dyrbara Jast det medför blir tagen, och alla som befinna sig ombord gjorda till fångar. Endast Jorrocks räddar sig genom att hoppa i vattnet och simma till en fiskarbåt som synes på något afstånd. Äfven den hemliga bergshålan blir upptäckt. Ephraim Sleek måste friköpa sig ur fängelset genom erläggande af en hög plikt. Katty kommer hem till Irland och berättar för fröken Macnamara hvad som händt. Den gamla damen som i sin ungdom vistats vid franska hofvet, beslutar i sin vrede öfver Redmonds ovärdiga handlingssätt, resa till Paris, för att inför franska konungen och hans omgifning öppet förkunna sin systerdotters oskuld och att Redmond traktat efter hennes och hennes barns lif. Så sker också, och den stackars enklingen, hvilkens Sorg förut varit djup och bitter, råkar i gränslös förtvilan, då han finner sin vanära offentliggjord. Emellertid bli fru du Barry och hennes medhjelpare Ulic Blake orolige med anledning af den irländska damens uppträdande. De frukta att den intrig, för hvilken Redmonds hustru fallit offer, skall blifva upptäckt, ehuru de sökt förekomma denna olycka genom att låta insätta den i hemligheten invigda Lucille Chomonti Bastiljen. Mätressen ger sin slaf polisministern herr de Sartines order att arrestera såväl fröken Macnamara som de personer hvilka åtföljt henne från Irland. Dessa äro Katty Cassiday och bennes man Phelim samt fader Karoolan, prest i den socken, der frökens egendom är belägen, samt en på en gång ädelsinnad och förslagen man.

1 oktober 1866, sida 1

Thumbnail