Riksdagsmannavalen, Första kammaren, (Telegram till Dagens Nyheter.) Göteborg, torsdag den 27 sept. Stadsfullmäktige, samlade till ett antal af 47, hafva 1 dag vajt till ledamot af första kammaren grosshandlaren CO. F. WÖrn med 34 röster. Dossntom erhöll borgmästaren Evert 6, statsrådet Bredberg 6 ooh statsrådet Carlson 1 röst. Er Warn har mottagit förtroendet, Ett sednare telegram från Göteborg upplyser att i onsdags afton hölls der ett förberedande valmötes Då br Wern dervid blef ifrågasatt, men afsade sig förtroendet, uppställdes hr J. J. Dickson såsom förste kandidat: Hr Dickson; som först i går härom erhöll kännedom; undanbad sig före valförrättningen förtroendet, sedan det blifvit bekant att hr Wern dåmera vore villig att mottaga det. Till representant för Kalmar läns norra landstingsområde, i stället för brukspatron de Mare som afsagt sig förtroendet, är vald öfverstelöjtnanten frih. Wictor Fleetwood på Casimirsborg (efter lottning med prof. Rydin). Westmanlands landstivg har i stället för frih: K: Åkerbjelm, som afsagt sig, valt häradshöfdiog KX. Björkenstam med 26 röster emot 5. Westerbottens läns landsting har till riksdagsman i första kammaren, i stället för häradshöfding Lindberg, hvilken afsagt sig förtroendet; valt intendenten Juhlin-Dannfelt. (Allehanda och Aftonbladet för i går afton uppgifva professor Rydin såsom vald, men vi ha anfört den uppgift som förekommit i ortens tidning.) . I stället för biskop Flensburg; som afsagt sig, har Malmöhus läns landsting till ledamot i första kammaren valt biskop Sundberg (i Carlstad; der äfven invald i andra kammaren) med 39 röster. Närmast i röstetal var borgmästaren Billström med 35 röster, Andra kammaren. Vid i går företaget val till riksdagsman i andra kammaren för Aska; Dals och Bobergs härader af Östergötlands län utsågs dertill förre riksdagsmannen Jonas Andersson i MHäckenäs med 35 röster; Närmast i röstetal voro kapkan lemnade herr de Sartines ett papper, som hon haft gömdt i barmen. — Godt, sade ministern, sedan han genomögnat dess innehåll. Jag är nöjd: Ni talade nyss om Dauphin; pligar ni meddela er äfven med honom, och huru går det till? Henriette tvekade. — Jag ser, yttrade ministern, att er trohet är delad mellan många. — Nej, visst icke, svarade qvinnan: Jag nämnde prinsen, derföre att Chenille, hans kammartjenare, gjort mig lysande anbud: — Han har iugen ning om hvad som står skrifvet på detta P ? — Nej icke den ste: Om polisministern verkligen var eller endast låtsades vara tillfredsställd af denna försäkran; är svårt att afgöra. Tmellertid lät han henne gå sin väg. Han hade icke länge varit ensam; förän den förut omtalade signalen upprepades: En annan dörr öppnades na och kronprinsessans page inträdde. Afven han hade en rapport att aflägga och aflägsnade sig efter att ha erhållit en belöning. Många af våra läsare skola tvifvelsutan anse denna skildring vara öfverdrifven; ehuru dermed just åsyftas att gifva ett sannt begrepp om det spionerisystem som så länge herrskade i Frankrike. Herrskade; sade vi? Det är rådande ännu i denna dag: Hundratals menniskor af båda könen — och deribland många som bära högadliga, historiska namn — äro aflönade af polisen och uttaga sina arfvoden lika regelmässigt som andra statens tjenstemän: Deras Åliamnmanda ör att daolicen aller an gång