Dagens Nyheter – 26 september 1866, sida 1

I vinner man alla svårigheter. På uppmaning af Ulic lät jag min matmor, hvilken intet ond anade, intaga en hastigt verkande sömndryck Kapten Redmond var af tjenstgöring bunden i Versailles; Det var alltså föga troligt att mar skulle bli störd — och medan hon sof model lerades ringen. — O! hvilken förfärlig nedrighet! utbrast fader Karoolan ofrivilligt. — Dessa förberedelser vore icke de enda som vidtogos för uppförandet af den scen, hvilken gjorde hennes man ursinnig, anmärkte flickan. De som beslutit sitt offers undergång voro i rastlös verksamhet. Man skaffade ett mönster af det dyrbara indiska tyget i Ellens kappa; skickade detta till Lyon; och en månad derefter hade man här i Paris ett tygstycke, hvaraf den kappa förfärdigades som jag begagnade då jag åkte i vagnen och som var alldeles lik min matmors. — En så elak plan, sade fader Karoolan, skulle man tro endast den onde sjelf vara i stånd att upptänvka och utföra: TTlindiga va relse! Förmådde ingen känsla af medlidande, ingen fruktan för samvetsqval afhålla er från att begå detta rysliga brott? fortfor han i sträng ton. — Jag älskade, mumlade Lucille, och Ulic lofvade att gifta sig med mig. — Och ni lät er blindt ledas af skurken? Fransyskans läppar krusades af ett bittert leende. — Hade jag det gjort, utropade hon, måste jag nu afstå från hvarje tanke på hämnd. Nej, ehuru jag trodde Ulic — ty hjertat är ju så lätttoget — vidtog jag likväl vissa försigtig