Dagens Nyheter – 24 september 1866, sida 2

Huru hög rang man än hade, äfven om man var prins af blodet, gick man aldrig säker för dessa lettres de cachet, som då tör tiden utfärdades i så ofantligt stor mängd. Det rysligaste af allt var att despotismens offer utan ransakning och dom kastades i fängelse, der de ofta fingo qvarstanna så länge de lefde. De kungl. arresteringsorderna började med dessa ord: På af Oss kända skäl. Men det fanns ingen myndighet som pröfvade dessa skäl, ingen domstol, inför hvilken den anklagade kunde försvara sig. Mången gång utgåfvos lettres de cachet på begäran af inflytelserika personer, för att bringa en omedgörlig fordringsegare; eller en förförd flickas olycklige fader eller broder till tystnad; eller ock för att undanskaffaljnågot redskap; som blifvit användt vid, begående af något brott. Man kan således icke undra på — så beklagligt förhållandet för öfrigt än må vara — att en nation, som så länge tålt ett dylikt styrelsesystem, i ursinnig glädje öfrer att ha frigjort sig från det tunga oket, glömde mensklighetens första bud och vid sin frihetsfest drack sig rusig af medborgares blod. Den franska revolutionens fasor kunna icke på något sätt ursäktas, ehuru många förmildrande omständigheter finnas, som böra tagas i betraktande vid bedömandet af detta stora brott; begånget af ett helt folk. Katty klagade högljudt öfver att hon så våldsamt blifvit skild från sin man; hvilken hon sett sjunka sårad till marken: Polistjenstemannens försäkringar att Phelim fallit omkull mera utaf förskräckelse än till följd af allvarsam miss