Dagens Nyheter – 24 september 1866, sida 1

Man hade föresatt sig att icke nöja sig med mindre än mätressens förvisning ur slottet: När Soubise, konungens förste kammarherre, inträdde hörde han prinsessan Louise uttrycka den förmodan att hennes far sannolikt skulle komma att afslå den begäran om audiens som de skriftligen framställt till honom. — Tvärtom; ers kungl. höghet, yttrade prinsen i medvetande om att han hade full frihet att tala och handla såsom han behagade. Hans majestät beviljar densamma. — Utan att känna anledningen till vår anhållan! utropade fru de Marsan, förvånad och förtretad öfver att finna konungen mindre förskräckt för den hotande skandalen än hon väntat. — Det försiggår sällan någonting vid hofvet, utan att hans majestät underrättas derom. — Ett helgerån har blifvit begånget, sade Karmeliterklostrets abedissa, i det hon under from rysning gjorde korstecknet. — Blod har utgjutits i kyrkan; tillade hertiginnan af Auvergne. . — Dörren till min cell har blifvit uppbruten och den gäst, som stod under mitt beskydd, släpad i fängelse, ropade syster Louise. Härefter steg ifvern hos de församlade till den grad att de talade, snart sagdt, alla på en gång; och det skulle ha varit svårt att afgöra om fru du Barrys eller erkebiskopens namn härvid nämndes de flesta gångerna. — Konungen kommer utan tvifvel att känna sig djupt förolämpad, sade prins Soubise, om man uppenbart visar sin missbelåtenhet med hvad som skett, då ju detta, såsom hvar och en vid närmare eftertinkande lätt kan inse, icke