Dagens Nyheter – 22 september 1866, sida 2

vig har offentligen uttryckt sin belåtenhet med Sartines och hedern skall förbjuda honom att taga sitt en gång gifoa ord tillbaka. Grefvinnan äger större omdöme än hennes fiender, tillade han; och har mycket skickligt förstått att undvika den klippa, hvaremot hennes ovänner hoppades att favoritens inflytande skulle stranda: — Ni glömmer prinsessan Louise, anmärkte hertigen de Richelieu. Den mera erfarne hofmannen skakade på hufvudet. Han visste mer än väl huru litet inflytande dottern egde hos sin Kunglige fader. — Kronprinsessans uppträdande, sade grefven.. Hans höghet höjde på axlarne. — Fru de Marsans vrede invände en tredje: — Afven hennes tanga skall ej uträtta något svarade Soubise, så mycket konungen än fruktar henne: Det bästa vi kunna göra; mina herrar, är att låta händelserna hafva sin egen gång och åtnöja oss sjelfva med rolen af åskådare. Härefter aflägsnade han sig och gick framåt palatset. Hofmännen iakttogo tystnad; tills Sou-bise var tillräckligt långt borta att ej öra hvad! de sade: — Han uppsöker konungen, sade en: Souhise är den ende mannen i Frankrike som vågar säga ut sin mening. Grefve de Soissons och Richelieu höjde stolt sina hufvuden, liksom om denna anmärkning varit en personlig förolämpning mot dem. — Det finnes andra, anmärkte hertigen, lika sjelfständiga som prinsen, fastän de vid erbjudandet af råd åt sin konung iakttaga litet mera. hofmannaskick: — Det vill med andra ord säga; utropade