Dagens Nyheter – 21 september 1866, sida 3

Hvarjehanda Nyheter. Hvad förstås med en hvit menniska. Högste domstolens ledamöter i Michigan i Nord-Amerika ha bråkat sina hjernor att afgöra hvad som förstås med en hvit man. Det har blifvit bestämdt uttaladt af lagarne i hvarje af de sydliga staterna och i åtskilliga af de notra, deribland Michigan, att en menniska kan vara hvit och på samma gång svart (d. v. s. af negerrace). Allt beror på näsbrosket. En säregen beskaffenhet hos näsbrosket innehåller ett vetenskapligt utlåtande, afgifvet vid en domstol i landskapet Wayne, är ett osvikligt kännetecken på afrikanskt blod,. En man vid namn Dean, som var helt och kållet okunnig om att han var en neger, försökte deltaga 1 ett val i sin hemort: och blef arresterad för brott mot vallagarne. Han framhade talrika vitnen, som intygade, att de hade känt honom och hans familj många år och att; så vidt de hade sig bekant, ingen droppe negerblod fanns i hans ådror. Men detta båtade honom föga. En. Doktor Pitcher undersökte inför domstolen hans näsa och till följd af näsbroskets byggnad allena förklarades han vara endast till 2?16 en hvit man, men till den återstående !16 delen ren afrikanare. Den tilltalade vädjade till Högste domstolen och denna utmärkta myndighet höll strängt på näsan, och mannen lärer blifva straffad för lagstridig votering.