Dagens Nyheter – 20 september 1866, sida 3

sin bana på ett lysande sätt, ban vann stora priset vid kapplöpningen, men förlorade småningom sitt rykte och blef slutligen beskällare på lord Airlies stuteri i Skottland; der satte man dock icke heller stort värde på honom, och ville så använda bonom till jagthäst. Men Cure kunde icke hoppa öfver hinder, och sedan han brutit benet af en ridknekt och sjelf blifvit lam såldes han till en doktor för 6 rdr 25 öre. Doktorn lyckades bota honom från lamheten och brukade honom till ridhäst vid sina sjukbesök. Emellertid hade några af Curece, afkorclingar vuxit upp och visat sig vara goda springare; derigenom kom Cure ånyo till heders och såldes åter till England för 850 rdr, och erhöll der på utställningen vid Cleveland andra priset. Omsider hamnade denna 6 rdrs kamp åter i kungliga stuteriet i Hampton court och några ett-åriga föl efter honom ha betalts med 19000 rdr. Cure är nu 27 år gammal och såldes sednast till York för 3800 rår. Många rosor. En brefskrifvare från London berättar om en blomsterutställning, som der egt rum, och omtalar bland annat: Det bästa gömmer man till slut, jag menar rosorna. I vintras såg jag här en utställning, af dylika men en sådan som denna bar jag aldrig sett. 24 olika slags rosor voro utställda i hvar låda och hvarje ros med sin knopp, och ett par blad tittade fram ur en saftgrön matta af mossa så älskligt och intagande, att alla stannade och ville ej lemna platsen, der den ena lådan öfverträffade den andra. Mera än 100 lådor funnos. Tänk då hvilken vacker syn! Namnen voro för många att uppräkna men jag kan ej neka mig nöjet påpeka den herrliga canariegula Marechal Niel, eller den klara, röda, nya Doctor Koch. Hvita, ljusa, mörka och sammetsröda purpur funnos i rik mångfald, och kan jag skaffa af alla slagen ty jag har glädjen att personligen känna en stor del af deras vetenskaplige odlare, hvilka tillhöra Kensington, en plats, der jag är ganska hemmastadd. Jättemelomer. Trädgårdsmästaren vid kejserliga Österrikiska hofträdgården bar nyligen afskurit tre vattenmeloner, hvaraf en vägde 127, den andra 112 och den minsta 98 skålpund. Tyvärr voro alla tre obrukbara och inuti fullkomligt förruttnade: En vindhåla. 1 grannskapet af Thomastown i Amerika finns en håla, bekant under namnet Blowing cave (vindhålan). Den utmynnar i en bassin af ungefär 30 fots diameter och är omgifven af småskog. Luftströmmen, som utgår derifrån, liknar häftig blåst och förorsakar ett på långt håll hörbart buller. Orsaken till detta fenomen är ännu obekant.