omndbeläkenderkdrnerdrrtnRe rn RRARAN innerligt jag älskade henne; men inga ord kan förmå uttrycka graden af den ömhet som fyllde mitt hjerta, när jag märkte att Ellen snart skulle blifva moder. Jag invaggade mig iljufva drömmar om en outsägligt lycklig framtid; men ack! uppvaknandet var förfärligt ..: En afton tjenstgjorde jag i Tuilerierna, då man lemnade mig en biljett af följande innebåll: Er hustru är er otrogen. Om ni ämnar med undergifvenhet bära ert öde d. v. s, om ni icke fäster afseende vid den vanära som med anledning häraf ofelbart kommer att drabba ert namn, så rif sönder detta bref och tänk icke vidare på dess innebåll. Om ni deremot är en sådan man som brefskrifvaren tror er vara, skynda då genast efter inhändigandet af dessa rader till Pont Royal. Ni får se ett ekipage utan vapen eller livr6 passera — följ efter det.n s — Och ni lydde det dåliga rådet? — Ja; men icke derföre att jag tvillade på Ellens oskuld. Jag ville upptäcka och bestraffa den nedrige bekackaren. — Nåå, fortsätt. — Jag hade icke väntat länge förrän det beskrifna åkdonet rullade förbi mig. En maskerad dam satt deruti. Fader Karoolan upprepade ordet maskerad med stark betoning. — Hör mig med iålamod, utropade Redmond. Jag följde henne till ett af dessa samlingsställen, der lasten trifves, höljd i blygsamhetens slöja, Efter omkring en timma återvände samma qvinna i samma åkdon. — Fortfarande maskerad?