Dagens Nyheter – 15 september 1866, sida 2

— Jag bar angelägenheter, som ännu binda mig vid verlden, ers höghet. — Icke denna titel, inföll prinsessan: Jag kallas nu helt enkelt syster Louise: — Mitt ärende är att söka rättvisa, fortfor fröken Tabitha, att försvara min systerdotters heder. Elaka tunger hafva baktalat henne, och hennes egen man, som svurit att beskydda henne har äfven öfverhopat henne med anklagelser. Följden är att hon dött: — Berätta denna historia omständligt utropade Louise. Om jag icke kan bjelpa er, kan jag åtminstone dela er sorg. Fröken Macnamara omtalade från början till slut hvad hon viste om de öden Elien haft sedan hon lemnade sitt fädernesland: Hennes höga väninna åhörde berättelsen med innerligt medlidande och stark förtrytelse. Hon trodde i likhet med fader Karoolan att en nedrig intrig blifvit spunnen, för att förstöra Redmond ONeils och hans unga makas lycka. — Det är icke mycket, anmärkte hon, jag kan göra för att tjena er; men det lilla jag förmår skall bli gjordt: Ni och den qvinna ni har med er böra genast flytta hit till klostret; ehuru min nuvarande boning är låg och oansenlig, lefver man i större säkerhet här än till och med i min fars palats: Den kungliga damen anade icke huru nära den dag var, då pöbeln skulle utärifva klostrets invånare ur deras celler. Lyckligtvis skiljdes hon från denna verld innan revolutionen utbröt. Anbudet mottogs med tacksamhet och förrän dagen gått till ända, voro fröken Macnamara och Katty inlogerade i sin beskyddarinnas våning.