Dagens Nyheter – 5 september 1866, sida 1

så vägrade baroneten helt enkelt att ge sitt bifall dertill, förklarande den pheniciske prinsen för en mythologisk person, härledningen af hennes amiljunamn Mac Namar af Rath, Mac Namarath, Macnamarac för en löjlighet och tilläggande att hans arfvinge aldrig skulle bära något annat namn än ONeil. Ifrån denna dag motsatte sig Tabitha — som förut med mycken värma omfattat giftermålsförslaget — saken på det mest bestämda sätt. Allt umgänge emellan invånarne i Murlough House och Burna Castle, familjen ONeils residens, upphörde hastigt. Den pheniciske fursten hade blifvit förklarad för en myth — ett tomt ord! I parenthes må nämnas att den uppretade fröken skriftligen anhöll hos katolska biskopen att få veta hans mening i denna vigtiga fråga; ty hon var alltför stolt för att vända sig till sockenpresten med begäran om något slags upplysning: Förklaringen satte henne i eld och lågor. — Den otrogne hedningen! utropade hon sedan bon genomögnat prelatens bref. Står då icke en inskription på hans grafvård fastän den är så gammal att ingen nu lefvande menniska kan läsa ett ord deraf; och är detta ej ett bevis? En myth! Hvad annat äro då de röda riddarne uti ONeils vapen? Det skulle roa mig att veta! Himmel! Phadrig en myth! Detta skall jag aldrig, ej ens på min dödsbädd, förläta. Af sin moster och uppfostrarinna underrättades Ellen, att hon för all framtid måste bannlysa Redmond ur sitt hjerta och uppmanades att endast tänka på att minnet af prins