väder och god vind, ankrade det lilla fartyget i Galway-viken. Murlough House, den ädla fröken Tabitha Macnamaras boning, var belägen några få mil från Galway och måste passeras af Katty, då hon vandrade -ill den oansenliga stuga, i hvilken den tröstlöse herr Cassiday oroligt afvaktade sin makas, sin lille Phelims moders, återkomst. Han kunde icke alls förstå hvar hon uppehöll sig så länge. Murlough House hade varit en vacker byggnad i sina dagar och liknade sin egarinna i ett afseende — det såg ännu rätt bra ut på afstånd. Katty beslöt att först göra besök der; ty hennes man arrenderade jord, som hörde till det vidsträckta godset. Som hon kände till lokalen från barndomen, hade hon icke svårt för att hitta in i köket. Hon gick in från baksidan af huset; ty hon visste väl att den stora porten var stängd och endast begagnades vid särdeles högtidliga tillfällen. Mike Connally, den lille betjenten, var den enda menniska han träffade. — Ah! är det ni, fru Cassiday? frågade han i en ton af öfverraskning, ty Kattys långa bortvaro hade en tid utgjort allmänna samtalsämnet i trakten. — Ja, visst är det jag ::. Kan jag få tala vid fröken? — Det lärer icke gå för sig, svarade gossen; jag har order att ej släppa in någon. Hennes nåd har Kene hos sig, och de äro sysselsatta med att gå igenom böckerna och se efter hvilka af slottets underhafvande ännu icke