Dagens Nyheter – 3 september 1866, sida 3

nation — — Åh! detta är en bagatell, mina barn, för en engelska ... Ni skola veta att Englands qvinnor äro mycket vigare än fransyskorna. Xx, Under nära en timma fortfor Katty att gå framåt med raska steg, fullkomligt omedveten om, åt hvilket håll hon styrde sin kosa. Hennes enda tanke var att så mycket som möjligt aflägsna sig från de menniskor som, enligt hennes öfvertygelse, traktade efter den lille Redmonds lif. Hon glömde alldeles bort att man i ett främmande land är utsatt för stora obehag och svårigheter då man icke är hemmastadd i det språk, som der talas. . Många personer sätta i fråga huruvida försynen egentligen kan sägas ingripa i menskliga angelägenheter. De påstå att dess verksamhet regleras af en allmän lag: Vi för vår del äro böjda att tro, det äfven en speciel lag finnes som tillämpas vid tillfällen af ytterlig fara. Tusen exempel vitna härom. Fråga sjömannen, som blifvit räddad från att drunkna, derigenom att hans utsträckta arm nått en del af det krossade skeppets spillror, eller soldaten, som sett sina kamrater stupa till höger och venster om sig, men sjelf kommit hem och fått för uppmärksamt lyssnande vänner beskrifva den blodiga slagtningen; de skola båda försäkra er om att försynen icke följer en allmän regel. Möjligen var det en sådan öfvertygelse in gaf Katty wod och styrka.