Dagens Nyheter – 30 augusti 1866, sida 3

De amerikanska utvandringarne och bästa medlet mot dem. To follow, not to force the public inclination, is the true end of Legislature Under oro måste den sanne fosterlandsvännen åse de tilltagande utvandringarne från skandinavisk jord som vårligen ske, så snart emigrantskepp, när isen gått från våra stränder, eldat upp. Man har föreslagit många botemedel emot dem och angifvit många orsaker till dessa verkliga landsolyckor, de der beröfva oss de segaste armarne och många bäckar af kapitaler, som snart skulle bilda åar, om man hade dem samlade, men just nu försina, då Sverige i många grenar af det praktiska lifvet söker pånyttföda sig och inom sig sjelf utvidga sina gränser, cj genom krigförande östan och vestan till, utan genom kärrens och morasens uttorkande, genom åkerlands uppläggande, bortvädrandet af okunnighetens och råhetens dimmor bland sina arbetande söner o. s. Vv. Just i en sådan tidpunkt öfverge så många dugliga män sin gamla moder! Detta missförhållande kan ej annat än uppväcka oro hos patriotismen. Emigrationen är derjemte ett osvikligt tecken till, att i det landet, hvarifrån utflyttning ej blott sker utan alltjemt ökar sig, menniskovärde och menniskorätt ej ännu betalas till deras fulla värde, utan vid inoch utvexlingen deraf, d. v. s. vid arbetets fördelning, ännu står under alpari kurs. Arbetets ära är der ej fullt respekterad; deraf menniskovännens sorg tillika då han ser utflyttningarne, som ofta företagas — det nekas visst ej — obetänksamt af många och till mångas skada. För den tänkande menniskooch fäderneslandsvännen blir betraktelsen så mycket sorg ligare, som de bortflyttande numera sällan utgöras af fäderneslandets, den stora familjens, sorgebarn, enfants perdues, dem husfadren nödgas askickas till sjöss, såsom enda korrektivet. I stället för att vara en sådan nyttig distillationsprocess, bortplocka nu utflyttningarne till Amerika, som sagdt är, ej de maskstungna, utan de hållbaraste frukterna från stamträdet, de beröfva saften trån just det organet, det arbetande folket, som mest af alla skall hålla den hela organismen i stånd. aHvad är orsaken till denna innationela företeelse, frågar man sig och ställer ofta samma fråga till utvandrarne sjelfva. Hvarföre dömmen ni eder sjelfva biltoge från ett i historiskt, i förfäders minne häfdadt moderland, för att öfver vida haf utsätta eder för farsoter, illa utrustade emigrantfartyg och för roflystna agenters prejerier? — aDe stora skatterna, som intet öfrigt lemna oss af vårt arbete. Komma vi en gång till Amerika få vi åtminstone behålla det lilla, vi äga, utan att presten och länsmannen ta det ifrån oss genom miät. — Se der alltid fr PT EET TR IEEE FSE SATIR EAEEAE RAERERRERNAR ST (KTINNN