Sedan Joe satt de båda bommarne på deras plats, utropnde han: — Kom kapten... hitåt! Vi ha en vän i närheten. Sedan flyktingarne lemnat fängelsebyggnaden, sprungo de ett stycke utefter den smala by-väg, som ledde från Plaxted till allmänna landsvägen. Efter en stund träffade de Jorrocks, hvilken väntade dem med hästar. De svingade sig upp i sadlarne och redo bort i sporrsträck. — Ni ba tjenat mig troget, sade Redmond ONeil, och skola icke finna mig otacksam. ... Ett ord: hvar äro Katty och barnet? — Qvinnan har låtit fånga sig i snaran, svarade den sårade smuglaren. Ephraim Sleek lockade fogeln från trädet genom att härma dess läte.... Nu befinna sig båda friska och helbregda i hans boning uti Dover: Rid på då! ropade irländaren; Denna natt är den sista jag vågar tillbringa i England;