tryckt af sorg och bekymmer. Om uni någongäng råkar i olycka, må helgonen sända erj en sådan vän i nöden som er ädle far, hvilken kom mig till hjelp, just då jag som bäst vari behof deraf. Hanna, hvilken vor sysselsatt med att duka bordet, kunde icke dölja den förvåning, hvaraf hon intogs, då hon hörde Ephraim Sleek sålunda lofordas; och hon såg än på den ene än på den andra, likasom hoppades hon i deras ansigten få lösa en förklaring på gåtan. — Gud bevare mig tänkte Katty. Denna tjenstflicka tyckes verkligen vilja sluka mig med ögonen. Hennes värd kände sig äfven generad af de blickar Ianna gång efter annan kastade på honem, och han befallde henne göra i ordning qvällsvarden i stället för attstå och gapa som om hon aldrig hade sett folk förr. Anrättningarne voro snart färdiga, och den gamle mannen sammanknäppte händerna, synbarligen i afsigt att läsa en bordsbön; men hans dotter, som visste att han aldrig brukade göra det, då de voro ensamma, och ville hindra honom från att häda Gud — ty en bön; hvari hjertat icke har någon del, är en grof hädelse — förekom honom genom att säga! — Det passar bättre att jag läser bönen, fader; Och utan att afvakta Ephraims svar, nedkallade hon Guds välsignelse öfver dem alla och tackade honom för den jordiska, spis Han af godhet beskärt dem: (Forts.)