Sken och Verklighet. Boman af J. F. Smith (förf. till Dick Tarleton m. fl.) (Forts. fr. föreg. Af.) Vv. Ephraim Sleeks boning i Dover var belägen wid Snargategatan, d. v. s. i den del af stalen, der man minst generades af nyfikna grannar. För en person, som dref handel med insmugladt gods var det nödvändigt att icke jemt och ständigt ha uppmärksamheten fästad på sig. Synbarligen hade sparsamhetskänslan varit övervägande hos qväkaren, då han inrättade sitt bo. Hvarehida sak, som fanns i hans hus, var afsedd för nytta; man såg ingenting, som tjenade uteslutande till prydnad, och ännu mindre något, som kunde. kallas en lyxartikel. Salongen, hvavs fönster vette åt gatan, var mycket otreflig: de med höga ryggstöd försedda stolarne, som stodo utefter väggarne på något afstånd från hvarandra, sågo särdeles obeqväma ut; inga gardiner funnos, men i stället voro fönstren besatta med jerngaller. Golfvet var af ek och: en fyrkantig fläck på midten deraf betäckt med en grå matta; hvarpå ett ilitet mabogny-bord hade sin plats: Ehuru, rummet var omsorgsfullt städadt, gjorde det ett obebagligt intryck på hvarje främmande person som inkom deri; det tycktes som hade aldrig ungdomens glada skratt ljudit inom dess väggar. Det var så kallt att vi knappt tro