Dagens Nyheter – 25 augusti 1866, sida 3

low. Alla som befunno sig i källarsalen aftogo sina hattar. Den ärevördige kyrkoherden var åtföljd af en ung sjöofficer — Kungsfogelns befälhafvare, som samma morgon landstigit i Folkstone. Hans far och kyrkoherden hade varit goda vänner och kamrater vid universitetet; deraf härledde sig den välvilja, hvarmed gubben Titlow omfattade den unge mannen. Löjtnant Charles Elvey hade också just de egenskaper, hvarigenom man kommer i gunst hos gamla ogifta män, sådana som doktor Titlow. Han hade ett manligt, frimodigt väsende, som ingaf en och hvar förtroende. Han var glad och språksam, men yttrade aldrig något som kunde sägas vara i minsta mån opassande; när han förtärt starka drycker, blef ban aldrig bråksam; då någon berättade en historia, hörde han uppmärksamt på densamma, så länge den varade; whist spelade han väl, och i schack hade han nått en ovanlig skicklighet, efter hvad hans fars vän påstod en gång, sedan han gjort honom matt. Så ofta Kungsfogelns befälbafvare uppehöll sig på denna del af kusten, bodde han för det mesta i prestgården. Vi beh fva knappast anmärka, att det var å embetets vägnar doktor Titlow aflade sitt besök på värdshuset. Om han också komriit dit i annat ärende, skulle ingen af hans församling ba fällt ett ogillande omdöme derom; ty hans ädla redbara karakter och stora lärdom voro alltför väl kända, för a t någon Plaxtedbo skulle anse otillbörligt, hvad han fann lämpligt att göra. ; Då Bumps, byns enda poliskonstapel, en li