KASTAR CICCI AVSES SIENA orena ra aa RO TT SRA INT Sn RT RNE delsefull blick af hans kompanjon stäfjade snart hans munterhet: — Vi äro fattiga, genmälde Jorrocks; och vilja gerna förtjena pengar. — Ni ha väl hört talas om att ett barn blifvit födt och dess moder aflidit helt nyligen på byns värdshus. De två affärsmännen bejakade genom en nick denna fråga. — Jag måste ha detta barn i mitt våld; fortfor den förnäme herrn, men det skall lemnas mig lefvande och fullkomligt oskadadt, ty jag vill icke taga den lille hjelplöse stackarens död på mitt samvete. Vilja ni fullgöra uppdraget. Då han märkte att männen tvekade, återtog han i föraktfull ton. — Säg ert pris; jag är beredd att betala hvad ni begära: Seså, skynda er, låt höra. Jorrocks och Joe Kerl rådgjorde några ögonblick med hvarandra. Qvinnan, den enda försvarare barnet egde, — var en främling på orten och hade således inga bekanta och vänner till sin hjelp; ärendet kunde icke blifva särdeles svårt att uträtta. ooo— Två hundra guineer, sade Jorrocks. — Och ni lofvar att föra barnet till Dolphin, der jag vistas, redan i qväll? Äfven detta blef öfverenskommet; och Redmond gaf dem i förskott en dryg del af den betingade lönen. Huru böra vi handla med afseende på qvinnan? — Henne skola ni visa all möjlig aktning. Ja, jag ålägger er att gå till väga med skonsamhet!