Dagens Nyheter – 22 augusti 1866, sida 3

att en flicka från Irland — som tillbakavisat fru du Barry, den regerande mätressen, då hon nedlät sig att taga första steget till anknytande af ett förtroligare förhållande dem emellan — skulle uppträda med anspråk på att vara ett mönster af dygd. Sådant kallade de tillgjordhet, begär att göra uppseende o. 5. V. Nog af, hofdamerna beslöto att hämnas. Redmond gillade sin hustrus uppförande, och deras sällhet tycktes bli större för hvar dag. Den händelse, som gjorde slut på deras lycka, inträffade ungefär en månad före vår berättelses början. Ellen, som redan -börjat räkna de dagar hvilka ännu återstodo, innan hon skulle blifva mor, intogs af stor förskräckelse då Redmond helt oförmodadt kom inrusande i hennes toalettrum och öfverhopade henne med de hårdaste förebråelser. Han anklagade henne för otrohet och påstod till och med, att det barn hon skulle föda, icke var hans. I sin ursinvighet svor han, att den väntade afkomlingen aldrig skulle bära hans namn. Han dömde barnet att lefva i obemärkthet, långt skiljdt från sina föräldrar, eller ock att förgöras, heldre än att det ädla namnet ONeil skulle blifva vanäradt. i — Den galningen! utbrast Katty, när Ellen beättade denna del af sin historia. — Vidare, fortfor den döende, i det hon sänkte rösten, likasom fruktade hon att väggarne hade öron, kallade han mig :.: jag kan icke utsäga orden :.. Han, som jag älskade så högt, som jag ännu älskar af hela mitt hjerta, kallade mig ett lättfärdigt stycke. Detta slag var för hårdt ;;:: de orden hafva dödat mig!