Dagens Nyheter – 21 augusti 1866, sida 1

utnämnt Nordamerikas alla förnämsta och mest framstående uppfinnare. På denna i sitt sleg stolta lista läses äfven bland de främsta, namnet John Ericsson, i egenskap af uppfinnare af monitorerna. Denne vår ädle landsman kan måhända således väntas äfven hit till Srerge under kommande året, cch helt säkert skall hans emottagande på fosterjorden bli hjertligt och varmt. Tysta skolan i Stockholm. Direktionen för denna uppfostringsanstalt tillkännagifver, att sedan skolan fått en ny rymligare lokal kunna ytterligare 15 elever emottagas i medlet af oktober. De föräldrar och målsmän, som ha döfstumma barn och vilja anförtro dem åt denna skola, ega att anmäla sig hos mamsell J. Berglind, stora Gråbergsgatan n:o 25. Jermvägsnylt. På Trollhätte mekaniska verkstad står nu färdigt ett prydligt lokomotiv afsedt för Uddevalla—Wenersborg— Herrljunga jernvög. Lokomotivet är ett nytt vitnesbörd, om nämnda verkstads utmärkta arbeten; Prestmötet : Stregniäs tager sin början i dag. Prestmötet inom Hernösands stift öppnades förliden tisdag. Det räknade omkring 100 ledamöter. Miantonomakh. Det lärer numera vara så godt som afgjordt, att amerikanska monitorn Miantonomah om nägra dagar hitkommer på återresan från Petersburg, för att dröja 3 å 4 dagar på Stockbolms redd. Tändnålsgeviär. I sammanhang med de skjutförsök, som för närvarande pågår härstädes med det Hagströmska tändnålsgeviret, lära äfven jemförelseförsök komma att göras med åtskilliga andra, deribland amerikanska, preussiska och schweitziska bakladdningsgevär. Svensk.morska riksgränsen. Kaptenen vid lifbeväringsregementet O. 7. Knorring har blifvit förordnad att den 12 september inställa sig i Fredrikshald, för att, tillsammans med norska generalstabs-kaptenen Staib, roslägga den del af riksgränsen närmast Idefjorden, om hvars rigtning sedan längre tid tillbaka olika åsigter gjort sig gällande, men hvilken K. M:t den 27 oktober 1865 förordnat bör vara densamma, som vid gränserödjningen de båda rikena emellan såväl 1835 som 1864 blifvit af vederbörande svenska och uorska förrättningsmän angifven. Nytt ängfartyg. Stockholms ångbåtsflotta har ytterligaro blifvit tillökt med ett af dessa vackra och ändamålsenliga fartyg, som den beklagligtvis nu stillastående Nyköpings mekaniska verkstad på sednare tider låtit utgå. Det nu hitkomna är bestäldt af Bockholmssunds ångbåtsbolag härstädes, som förut eger ängbåtarne Ekholmen och Mälaren. Det nya fartyget bär namnet Engsö, är bygdt af jern, 110,5 fot långt, 17 fot bredt, ligger med en last af 1,400 centner 6 fot djupt och har utrymme på lastfritt däck för 216 pacsagerare. Inredningen består af en herrealong och två större hytter eller damsalonger akterut; en matsalong, hytter för befälhafvare och maskinist samt pantry och kök för-ut; för-om köket är en ganska stor salong med två rader britser för dem af allmogen, som komma med båten in till staden och ej ha särskilda nattlogis. Dessutom har fartyget två lastrum on tillsammans 1,400 kubikfots storlek. Dit är afdeladt 1 fyra vattentäta rum, khvartdera försedt med ett s. k. jernskott och med en pump för hvarje afdelning. Maskinen består at on direkt verkande 20 hästkrafters propellermaskin för hörtryck och expansion, hvilken vid besigtningen förliden lördag, med en bränsleätgång al 5 kubikfot kol, gaf fartyget en fart al io knop på en längre distans. Fartyget har kostat 36,200 rdr, och i sin helhet gör det stor heder åt dess koustruktör, ingeniören Svensson, hvarföre dut också mottogs af bolagets direktör med stor belåtenhet. Det kora: att intaga ångbåten Mälarens turer och föras af kaptenen C.A. FP. Hägglund, förut befalhatvare ä Mälaren. — (A.-B.) Nytt i bokhandel. dandtbruksbetraktelser, nedskrifna efter en resa öfver danska öarna af J. B. Krarupa, är namnet på en liten bok, som i dagarna utgått från N. M. Lindhs tryckeri i Örebro. Professor Hjalmar Nathorst har skrifvit ctt berömmande förord till denna lilla bok, och detta torde vara nog för att göra den eftersökt af våra landtbrukare, Krarups betraktelser innehålla många både klart tänkta och lyckligt uttryckta sanvingar inom den hos oss alldeles för litet bearbetade delen af landtbrukslitteraturen — den som rörer sjelfva hushållningen, ekonomien, eller ordnandet af alla. de faktorer, hvilka förenade utgöra just sielfva den acnarva hushällninsen vid ett lande