Dagens Nyheter – 17 augusti 1866, sida 3

Hvarjehanda Nyheter. Ku resande sval.bo. Det torde höra tiil sällsyntheterna, att svalor bygga bo under relingar på fartyg, som dagligen äro i gång. Icke desto mindre har detta i årinträffat å den på Clarelfven mellan Carlstad och Lyckan gående ångaren Orn, Redan tidigt på sommaren märkte ångbåtskaptenen Svartling, som förer nämnde fartyg, att svalorna hade ett färdigt bo på styrbords sida under det utskjutande däcket, icke långt framom hjulhuset. Till följe af stänket från hjulet sönderslogs dock detta bo — men svalorna tappade derföre icke modet utan byggde ett par alnar längre fram och hafva der utkläckt ungar, som i dessa dagar gjort sin första utflykt, men återvända dock ännu till sitt hemvist som, märkvärdigt nog, kunnat skyddas för öfverspolning, oaktadt det ligger högst 12 tum öfver vattenytan. Under liggtiden ha svalorna gjort resan fram och tillbaka mellan Lyckan oah Carlstad, men sedan föda måst anskaffas åt ungarne, tyckas de haft sitt egentliga tillhåll i närheten af staden, hvarvid de dpck punktligt medföljt fartyget på halfva vägen och åter på samma ställe varit det till mötes: Madam Cliquots menniskokärlek. Som förut är nämndt har enkefru Cliquot nyligen aflidit. Hon var egarinna af den stora champagnefabrik i Rheims, hvars tillverkningar ega så stort anseende i hela verlden. Hon hade mycket stora inkomster; men utöfvade också en mycket stor välgörenhet. Som ett bland bevisen derå anföres följande: För tre år sedan förlorade hennes måg, grefve de Chevigne på rue des Croix des petits champs en plånbok innehållande fyratio banknoter på 1000 francs! hvardera. Då grefven upptäckte sin förlust anmälde han saken hos polisen, anmärkande på samma gång, att han icke ansåg sig hafva något hopp att återfå plånboken; dock tillade han: Jag reser denna afton till Rheims; mitt namn och min adress finnas i plånboken; -derföre, om den skulle återfinnas, kan den skickas till mig. Samma afton just som hr de Chevigne höll på att köpa sin biljett å jernvägsstationen kom en fattig arbetare fram till honom och frågade honom om han förlorat någonting: Det har jag visst svarade grefven cpå rue croix des petits champs tappade jag min plånbok med fyratio banknoter på 1000 francs utiv. Jag är glad att kunna återställa den till eder, min herre; var god öppna den och räkna penningarne: Hr de Chevigne uttryckte sin tacksamhet med en artig bugning, köpte sig biljett och begaf sig till Rheims. Vid middagen omtalade han för sin svärmoder händelsen: Hvad gaf ni den fattige mannen till belöning? frågade madame Cliquot.: cIntet, svarade denne representant af aristokratien, det tänkte jag alls icke på,. Hörpå återtog svärmodren adet bästa ni kan göra är att återvända med nästa bantåg till Paris; taga reda på den fattige arbetarens adress — hvilken ni lätt kan få veta på polisbyrån — och dela med honom de 40,000 francs han återställde till eder samt dertill lägga 10,000 francs för min räkning; Den fattige arbetaren har alltsedan dess åtnjutit en årlig inkomst af omkring 1800 francs, räntan på den summa för hvilken han hade sin ärlighet att tacka. Reform i fråga om äktenskap t Egypten. Ett bref i Journal de Havre innehålier föliande: Vice Konungen i Egypten Ismail Pacha har för afsigt att utfärda ett regeringsbeslut, som skall afskaffa månggiftet i hans familj. Hädanefter skola vice konungarne således endast kunna hafva en hustru. De skola endast äga rätt att skilja sig från denna i den händelse hon icke skänker dem några manliga afkomlingar; Om vid tideu för skiljsmässan hustrun befinner sig i välsignadt tillstånd och sedermera framföder en son, är skilsmässan ogiltig. De högre egyptiska funktionärerna villa detta regeringsbelut och lära hafva tillkän