Dagens Nyheter – 8 augusti 1866, sida 3

Leonard började gå fram och tillbaka på golfvet, och hans ansigte uttrycke en obeskriflig sällhet: Han hade således vunnit sex månader, halfva pinotiden. Plötsligen stannade ban, en ledsam tanke måste ha vaknat hos honom; ty hans panna rynkades. . — Julietta, sade han med allvarlig röst, se mig i ögonen och besvara uppriktigt de frågor jag nu ställer till dig. Är det endast af pligtkänsla d. v. 8 derföre att du anser dig vara mig lydnad skylaig, som du går in på allt hvad jsg begär? Är det endast af sådant skäl du samtyckt att blifva min bustru? Om så är får jag upplysa dig. att du icke står i någon tacksamhetsskud till mig. Hvad jag gjort för dig, dertill har jag drifvits af egennyttiga bevskelsegrunder; jag har gjort det emedan jag funnit ett nöje deruti. — Men, min vän, hvarföre oroar du dig så der? frågade Julietta. Har du då glömt, hvad jag svurit vår döende moder? — Visst icke, men jag frikallar dig från skyldigheten att fullgöra den förbindelse du då iklädde dig. Lått oss anse ingenting vara sagdt, och ingenting gjordt; och må vi tala fullkomligt öppet med, hvarandra om den vigtiga saken. Ar det verkligen med din fria vilja du blir min hustru? Öfverväg ditt svar; ty jag älskar dig högt, Julietta, endast den gode Guden vet, till hvilken grad jag älskar dig; men jag skulle känna mig stark nog att afstå från detta giftermål, om jag visste att du hade den aldra minsta motvilja derför. . Medan han så talade skälfde hela hans kropp, och kallsvetten frambröt på hans panna. (Forts.)