Dagens Nyheter – 2 augusti 1866, sida 2

mycket förståndigare sätt. Han sade nemligen ut sanningen, som är att österrigiska regeringen icke duger. Han tillämpade först ett ställe ur profeten Jesaias, så lydande: cHela hufvudet är sjukt, hela hjertat är matt, från fotabjelket upptill hjessan finns ingenting friskt hos honom. Edert land är öde, edra städer brända med eld, och främlingar förtära edra skördar inför edra ögon. Hufvudet, menade talaren, nöjde sig alltid med tomma former och ceremonier i statsoch religiowssaker, gör anspråk på det mest obetingade förtroende, men förvägrar folket såmma rält; det skyr att begagna andens och lifsens vapen samt undertrycker ett öppet mannamod: och deraf kommer det sig att, såsom profeten säger, hela hjertat är matt. Nu kan hjelp ej vinnas med sånger, böner och processioner, utan profeten säger: Om J bedjen än så mycket, så hör jag eder icke; lären heldre att göra godt, trakter efter rättfärdighet, hjelpen den undertryckte och förskaffer faderlöse och enkor deras rätt. Ty Zion (Österrike) måste förlossas genom rättfärdighet och dess fångar genom rättvisa. Tändnålsgevärets uppfinnare, Johan Nikolai Dreyse föddes 1787 i Sömmerda och är son till en smedmästare. Redan under sina läroår i fadrens verkstad utmärkte han sig framför sina kamrater genom sin. skicklighet och sitt goda hufvud. Efter lärotidens slut arbetade han i Altenburg vid Dresden, men från 1809—1814 lyckades ban få anställning vid den af Napoleon den förste gynnade gevärsfabriken i Paris och fann der godt tillfälle att tillfredsställa sitt stora intresse för skjutvapen. 1814 återvände han till Sömmerda och sysselsatte sig sedan beständigt med tändapparater för perkussionsgevär och sträfvade att förlägga tändningsprocessen från det yttre till det inre af geväret, samt med konstruerandet af en patron, som i sig skulle innehålla alla för skottet nödvändiga delar. Detta ledde honom 1827 till uppfinningen af det första täindnålsgeväret, som likväl laddades framifrån. Med understöd af preussiska regeringen, som han lyckats vinna för sin uppfinning, fortsatte Dreyse sina sträfvanden att fullkomna skjutvapnet, tills han 1836 lyckades förfärdiga ett tändnålsgevär, som laddades bakifrån. Detta infördes först vid de preussiska fusilierbataljonerna 1840, och Dreyse sattes derpå i stånd att anlägga en fabrik i Sömmerda, hvarest intill 1863 tillverkades 300,000 gevär med tiilhörande patrondelar, och hvarvid under förlidet år 1,500 arbetare hade sysselsättning. Såsom ett bevis på erkänsla för de stora resultaterna af hans uppfinning, blef han jemte hela sin familj upphöjd i adligt stånd. Det nu varande preussiska geväret har man i andra länder på många sätt sökt att göra efter och lyckats bäst dermed i Frankrike. Men hemligheten ligger i tillverkningen af tändmassan, den s. k. cTändspegelne, hvilken väl också tillverkas i Frankrike, men den franska håller sig endast omkring 24 timmar och tål ej väta, hvaremot den preussiska håller sig i åratal och kan tagas upp ur vatten ögonblicket innan den skall begagnas.