Dagens Nyheter – 30 juli 1866, sida 3

i blifva de snart sotiga och svarta, och de, som äro rappade, blifva ofta genast från början svartmålade, på det icke efter en 10 å 15 år någon reparation skall behöfva företagas. Dock har, efter den sista stora expositionen, en bättre smak börjat blifva rådande, så att af de nybyggda husen en del äro utmärkt vackra och kunpa tjena såsom mönster för enskilta byggnader. I de pybyggda delarne af staden får man stundom se hela trakter, innehållande flera gator, bebygda med fullkomligt lika hus, så att vid första anblicken det tyckes som om hvarje qvarter vore endast eft hus. Detta är likväl icke förhållandet, ty emedan hvarje familj bebor icke sin våning utan sitt lilla hus, bestående af 4 eller 5 våningar med 1 å 2 rum i hvar våning, så finner man på hvar femtonde eller tjugonde aln en ny port och ett nytt hus. Ganska ofta får man derföre på ett hus af flera hundra alnars längd se en 20 alnar vara svartmålade, en 25 alnar hvita, en 40 alnar gråa, och så återigen några alnar svarta 0. s. V., till följd af denna mängd sammanbygda bostäder. Åt norr och vester utvidgar sig London årligen allt mer och mer. Det är bolag, som på 99 år köpa ett stycke jord ), och derpå uppföra först en kyrka och omkring den en hel liten stadsdel. Efter 99 år återfaller jorden med derpå befintliga byggnader till jordegaren. Hela London tillhör några få lorder, bland hvilka hertigen af Westminster, som eger 24 af London är den förnämste. Gatorna, af hvilka en stor del, deribland äfven flera af de mest trafikerade, äro makadamiserade, sopas sällan. En söndags förmiddag kl. 1 sågs en död hund, en öfverkörd katt och en död råtta liggande på trenne icke så litet besökta gator, bland ruttna kålblad och annan orenlighet. Vid regnväder uppslammas soporna af vattnet och gatorna äro då betäckta med ett tjockt lager dy, hvilket gör svårt för så väl menniskor som hästar att undgå faran att! alka omkull. Dagligen inträffa i följd häraf olyckshändelser. Vid vackert väder spolas gatorna snart sagdt hela dagen. Spolning af gatorna är något, som under de varma sommarmånaderna icke borde underlåtas i Stockholm. Kostnaderna för en sådan spolning blifva dessutom obetygliga, om den anordnas på samma sätt som i London. Här finnes en mängd vattentunnor försedda med ett bakom tunnan sittande 6 fot långt rör ,hvari äro en stor mängd fina hål borrade, genom hvilka vattnet utrinner i fina strålar. Att från brandposterna direkte spola gatan fordrar för mycket vatten. All ting har sina goda sidor; så ock Lon: dons smutsiga gator. Det finnes ett helt yrke, som har des:a att tacka för sin tillvarelse, och det är skoputsarnes. I hvarje gathörn finner man ett par tre stycken trasiga pojkar, hvilka, när man nalkas dem, med hög röst ge tillkänna, att ens skodon äro smutsiga, äfven om de endast för två minuter sedan blifvit borstade. Gatlysningen i London är eländig. Om aftnarne, sedan gasen i bodarne blifvit släckt, är det mycket mörkt. Lyktorna äro placerade på ganska långa afstånd och lågorna nästan cudast hälften så stora som i Stockholm. Gasen brinner hela året om. Midsommartiden tändes den kl. 8. Ihågkommas bör, att den dimma, som ständigt finnes 1 London, bidrager att göra gatorna mörka. Denna dimma, hvilken aldrig försvinner, består hufvudsakligen afstenkolsrök. Den är så stark, att man från en kulle, som ligger i norra delen af staden, icke ens kan se kyrktornen på de närmaste kyrkorna. Endast undantagsvis framskymtar S:t Pauls torn, som ligger på !2 sv. mils afstånd. Åt norr deremot är luften klar och vacker. Vintertiden, då det merändels regnar, är dimman så stark, att gasen stundom måste brinna flera dygn utan att släckas. Vintertiden bo alla, som möjligtvis kunna det, på landet. Om sommaren deremot vistas de i staden och hafva då sina baler och tillställningar. I denna vecka afslutas skarpskyttarnes prisskjutning vid Wimbleton, till hvilken alla nationers skarpskyttar varit inbjudna. Alla dessa nationers flaggor, hvaribland äfven den svenska, bafva prydt lägret. Högsta priset togs af skotska skarpskyttarne. Snart lärer en ny telegrafkabel komma att läggas från Amerika öfver Grönland, Island, Feröarne, England, Danmark och Norge. Redan i höst skulle kabeln mellan Danmark och Norge läggas: um Alla ftAmtanR I Tu Jan sun sAfrj. ovan d