holmen, der han 1genkändes och betanns vara kanonieren vid 2:dra kompaniet Glader och född i Carlskrona. Intressant bref från Gellivare. Från Gellivare skrifves till red. af Gripen den 4 dennes: I tvenne veckors tid ha vi fått glädja oss åt en varm och vacker väderlek, hvilken ingifver hopp om god skörd, ehuru allt ännu är i sin början. Det mest försigkomna korn är ännu blott 3 tum högt, osh potatiskålen likaså. Med jernvägsanläggningen synes det för närvarande stå ganska klent till. Kontanter finuas icke alls, och arbetarne hafva måst emottaga betalning in natura, hvarigenom förtjensten blifvit ringa, emedan verkets handelsagent uppstegrat varorna till ett oerhördt pris; det säges ända till 3 rdr och derutöfver för 1 lispund rågmjöl. De, som haft ackord, ha väl fått något öfver af sin förtjenst, men de som arbetat för dagspenning, ha merendels blifvit skyldige. Alla arbetare härifrån ha återkommit, och som inga arbetsförtjenster finnas inom socknen, så begifva de sig nu österut till Pajala för att derstädes söka arbete. En sorglig händelse har för icke så länge sedan inträffat i Hietaniemi, i det dervarande komministern Axel Stenborg, broder till v. pastorn härstädes, spårlöst försvunnit. Han hade i något ärende rest till Haparanda, och då han icke efter tvenne veckors förlopp lät sig afhöra, anställdes efterforskningar af hans hemmavarande moder, ehuru utan resultat. Man förmodar, att han under återfärden från staden omkommit i Torneå elf, enär islossningen omkring samma tid derstädes pågick. Han egde utmärkta predikogåfvor, men älskade derjemte glaset och kortleken, från hvilka han oftast först skiljde sig, säges det, då klockorna kallade till gudstjenst. Sedan mars månad, är detta den fjerde presten, som döden skördat å denna ort, nemligen: Engelmark i Gellivare, Westerlund i Jockmock, Rosenius i Öfver-Kalix och Stenborg i Hietaniemi. Den sistn. var lyckligtvis ogift. Vår nye v. pastor är mycket ung och talar helst finska språket. Det svenska har alls ingen utsigt att ens kunna bibehålla sig inom Gellivare; och såvida ej jernvägsrörelsen medför någon förstärkning, så torde snart de omkring 400 svenskarne blifva uppslukade af den tilltagande finska nationaliteten, som alltjemt erhåller förstärkningar från såväl andra finnsocknar, som från Finland. Under det värmen de föregående dagarne varit ända till 23 gr. i skuggan, hafva vii dag det värsta yrväder. Jag kan ej påminna mig att det förr snöat i juli månad. Pels och vantar äro åter behöfliga. Vådadöd. Den 11 dennes inträffade den olyckshändelsen vid Salsta grufvor i Lena socken i Upland, att grufarbetaren Gustaf Bergsten, 29 år gammal, nedföll från en i grufvan befintlig stege och ögonblickligen ljöt döden. Efter på stället hållen undersökning upplystes, att middagstiden nämnde dag tvenne arbetare, emot en gång för alla gifvet förbud, medföljt vattentunnan upp från grufvan, hvilket vållat att, då dessa urstego på lafven, tunnan omstjelpt och vattenmassan nedfallit i grufvan, och, hvad temligen säkert antagas kan, öfversköljt Bergsten, som då var på en invid bergväggen gående jernstege sysselsatt med att uppstiga. Hvad icke kunnat utrönas är, om vattenmassan nedkastat honom från stegen eller förskräckelsen vid dess fall vållat olyckan. En annan före Bergsten på stegen uppgående person märkte vattnets nedstörtande och att någonting derjemte föll, hvilket gaf honom anledning att åter begifva sig ner i grufvan, der han fann Bergsten liggande död. Den aflidne var känd som en nykter och ordentlig arbetare samt efterlemnar hustru och ett litet barn, Norrköpings arbetareförenings expositlonsresa. Klädestabrikören derstädes H. Schultz har till hvar och en utaf dem af sina arbetare, 25 till antalet, som tillhöra Norrköpings arbetåreförening och hvilka komma att med densamma företaga expositionsresan till Stockholm, skänkt 6 rdr rmt såsom bidrag till resekostnaderna. Dyr marknad. Ullmarknadsdagen i Norrköping på aftonen blef en resande, som besökte Himmelstadlund, derstädes bestulen på sin plånbok, innehållande 1300 rdr. Olyockshändelse. Måndagen den 9 dennes inträffade den sorgliga bändelsen på Tolarp i Jerstorps socken, att arbetskarlen Anders Eriksson från Hagby egor i Örby socken af Elfsborgs län af våda ljöt döden vid stensprängning, hvarvid sålunda tillgick, att, under det Eriksson var sysselsatt med laddning, skottet brann af, då stycken af den söndersprängda stenen träffade honom på högra ögat och tinningen, hvarjemte venstra handen blef genomskjuten och högra armen afbruten nedom armbågen hvaraf döden ögonblickligen följde. Eldsvåda. Natten mellan den 13 och 14i denna månad nedbrann genom vådeld manhuset och 3