Dagens Nyheter – 24 juli 1866, sida 1

Välgörarne. Mycket, och detta med rätta, har man skrifvit mot otacksamheten, men välgörarne har man lemnat i ro; detta är ett kapitel som saknas i tyrannernas historia. DAlembert: Maximes et principes., Lopez bebodde endast en koja med halmtak; men den låg under Andalusiens sköna himmel, vid Sierra Morenas blomstersmyckade fot, och hans dotter, Inesilla, enda barnet, hans goda, vackra, älskade Inesilla, delade den med honom: Utaf sin fordna rikedom saknade han endast förmågan att kunna fullborda sin dotters, genom hans af motgångar afbrutna, lysande uppfostran. — TInesilla, sade han till henne, under min välmagts dagar har jag ofta gjort godt, men nu kommer ingen för att hjelpa mig; ädelmodet, är en sällsynt gäst i menniskohjertat! — Det tyckes som om det stora antalet af otacksamma menniskor bevisade motsatsen, svarade Inesilla. — Otacksamheten skulle vara mindre allmän, om man visste med urskiljniog utdela stoa välgernivgar, men rika och mägtiga personer, oupphörligt omgifna af ögontjenare, smickrare och intrigmakare, kunna ej genomtränga denna slafviska hop och räcka eu hjelpsam hand åt det ofrivilligt ådragna armodet — en hand som bistår utan att förödmjuka den olycklige. Innan hjelpen erbjudes, borde man söka lära noga känna dem, bvilka man gör till sina gällleNÄrer.