Dagens Nyheter – 23 juli 1866, sida 3

Korrespondens från Strömstad den 14 juli (till Dagens Nyheter.) Himlen har gifvit regn och solen värme, derföre svälla gräsen af saftig grönska och ängarne stå fagra i sin rika färgprakt; allt bådar en god äring för landtmannen. Då de små äkerlapparne och ängsmarkerna inom Bohusläns klippor vanligen vid denna tiden pläga se gula och förbrända ut; så glänser i år äfven deras matta, för det myckna regnets skull, af prydlig grönska. Den snåla boskapen frossar äfven begärligt af grönsakerna på de rika bord, som naturen framsatt för dem, efter att de, under de långa vintermånaderna, varit satta på half ranson, och korna erbjuda till ersättning derför mjölkrika jufver åt väntande stäfvan. För badorterna har det, serdeles under första badterminen, deremot rådt verklig missväxt. Båtkarlar, badmadamer, hyresvärdar m. fl. ba med skäl beklagat sig öfver de badbesökandes antal, som på tjugu år ej varit så ringa vid vestra kusten som denna sommar. Värst deran tror jag, att Marstrand, som eljest brukar räkna nästan den högsta summan, varit deran, och Lysekil jemförelsevis mest besökt, ty detta ställe är ej ännu bortskämdt af en alltför hög ziffra på badlistan. Man tycker, att flera omständigheter hade bort fördelaktigt inverka denna sommar på trafiken åt vestra kusten, i år då krigsgudarne tillstoppat sprudeln vid Karlsbad (der i år för närvarande blott hundra personer lära vistas, i stället för de 4—5000 som eljest der bruka dricka hälsan), samt svafvelångorna vid Teplitz och dessutom källdragen vid de flesta tyska brunnarne. Sommaren är äfven vacker och serdeles inbjudande till famntag med Rans svala döttrar. Men emot dessa tvenne gynnande omständigheter står en kraftig motverkande, det är expositionen . . .. den expositionen! — De ha så mycket grannt att se på deruppe i Stockholm, att herrskapena ej ha tid att komma hit i år — säga de goda Bohuslänningarne. — Dock är en gynnsam förändring redan inträdd, och andra badterminen ingar under goda auspicier nu, sedan regementsmötena väl äro slutade, då de trefliga löjt nanterne, chevalerismens äkta söner, hinna anlända, och musiken redan kommit, som brukar ha förmågan att blåsa tillsammans folk från rikets mest skilda kanter. Också medför nästan hvarje ångbåt, som nu klarerar vår hamn, goda lefvande laddningar. Vi räkna nu omkring 500 själar, på hvilkas jordiska hydda skröplighet och sjukdom gjort större eller mindre remnor, af hvilka många kunna förutsäga väderskifte såväl genom armar och ben som genom hufvud och liktornar. Här, liksom vid andra större badorter, skulle man derför nästan kunna anställa meteorologiska observationer för termometerns eller barometerns stigande och fallande, genom aktgifvande på alla värkande medlemmar in loco: det vore åtminstone en alldeles splitter ny vetenskap, värd att rekommenderas våra väderleksspåmän af yrket. Träffas-min vän R. B. (den svenske Fitzroy) så bed honom taga saken i öfvervägande. När folket är fåtaligt, äro de s. k. nöjena det vanligen också. Så har med denna månads ingång nöjenas sol, som förut längej var i nedan, i numeriskt förhållande till badgästernas progression, börjat lysa med intensivare sken. Länge hade rolighetsministerposterna stått obesatta, fastän de flera gånger varit anslagna till ansökan ledigav och fastän man en gång till och med utsatt ett förberedande valmöte, att hållas på förfädrens vis under bar himmel i en numera åt societetslifvet helgad lund, der i fordna dagar kalfvarne firade sina fria lekar (deraf dess namn kalfhagen), allt detta, för att utröna valkandidaternas åsigter och till hvad parti de hörde. Men ett slagregn skingrade redan i början de sammanträdanhde; inga åtgärder medhunos den gången. Sjelfva elementerna hade samman, svurit sig. Slutligen kom likväl en regering tilj