Dagens Nyheter – 23 juli 1866, sida 2

Mir HD Vi hade ämnat inlägga en protest mot hvad som synts vara den högsta krigsförvaltningens afsigt, nemligen att låta förfärdiga gevär efter den Hagströmska modellen, utan att dessförinnan taga närmare notis om de amerikanska modellerna; men Göteborgs Handelstidning har härutinnan förekommit oss, och detta så väl; att vi icke kunna göra något bättre än att meddela dess uppsats, hvilken lyder så: Herrar militärer af yrket tycka visserligen ej om att tidningsskrifvare och andra civilister inträngt på deras helgade område och börjat räsonnera i militära ämnen, men måste väl finna sig deri, sedan det visat sig, att den bhittillsvarande regimen, som nu fortgått under 50 fredsår lemnat så otillfredsställande resultater, att svenska folket saknar ett effektivt försvar, trots de ofantliga kostnader, som drabbat landet i och för dess s. k försvarsväsen,. Eftereom vi eivilister, också hafva hus och hem, hvilka vi önska se tryggade mot främmande öfvervåld, och eftersom det äfven är vårt fädernesland, hvars välfärd det gäller, samt eftersom det dock är v,, som underhålla de dyrbara herrar och min, som skulle utgöra våra försvarare — så lärer det väl ej vara någon oberättigad fordran, att man åtminstone må tillåta oss att tänka och tala i ett ämne af så utomordentlig vigt. Men antingen man gifver oss en sådan tillåtelse eller ej, så taga vi oss friheten att göra det. För några dagar sedan meddelade vi ur Posttidningen en uppgift derom, att en ny förbättrad modell af rustmästaren Hagströms tändnålsgevär, hvarå patentet blifvit at svenska staten inköpt, var underkastadt noggranna skjutförsök, så att 10,000 skott skulle skjutas med ett antal sådana gevär. Detta var en hugnande upplysning, enär det visar att man inträdt på en bättre väg, så att man först gör ordentliga profskjutningar, innan man verkställer större beställningar, under det man förut erfarit gevärens oduglighet först efter det stora beställningar blifvit gjorda och effektuerade. Så hafva förråderna blifvit fyllda af otjenstbara gevär utaf alla slag. Så har man kommit derhän, att vi i denna stund näppeligen hafva ett enda gevär, som är fullt dugligt till krigsbruk, det Hagströmska kammarladdningsgeväret, af den oförbättrade upplagan, ej undantaget. Posttidningen beledsagar dock sin förutnämnda uppgift med ett tillägg, som synes oss ganska anmärkningsvärdt, då bladet nemligen säger: och torde, sedan de inkommande rapporterna om resultaten (af profskjutningarne) blifvit vederbörligen granskade, redan i höst detta gevär komma att definitivt utgöra svenska -armöns beväpning. Häraf kan den slutsats lätteligen dragas, att omdömet rörande det nya Hagströmska geväret redan är stadgadt, så att profskjutningarne antagas skola blott bekräfta detsamma. Sådana förutfattade meningar äro ganska farliga; det är de som vållat alla de hittills begångna misstagen. Här nämnes ej heller ett enda ord om jemförande försök med andra vapen, af hvilka man dock eger några amerikanska, hvilka varit begagnade i krig med utomordentlig fördel, och hvarå beskrifningar blifvit för flera månader tillbaka öfversända till Sverige ifrån Schweiz, der genomförda profskjutningar med dem egt rum. Det vore väl dock i sin ordning att man åtminstone såge dessa gevär, innan man hbestämmer sig för den nya svenska uppfinningen. Det vore väl ej heller ur vägen, att vår krigsminister, genom någon af våra militärattacheer sökte vinna underrättelse om de profskjutningar i Arau, hvarom vi förut talat. — Visste man blott hvad vederbörande i den delen ämna göra eller underlåta, vore det lätt för enskilte att auskafia både modellgevär och upplysningar; nu är det litet oangenämt att möjligen gå sin egen regering i förväg. Men måhända måste man det göra, då saken är för vigtig, att tilllåta konsiderationer. I fråga om profskjutningar må ännu en erinran göras. Svenska artilleriet har nyligen verkställt sådana skjutöfningar med de nya kanonerna af frih. Wredes modell. Huru de utfallit känna vi ej; men man hade väntat att på samma gång få höra omtalas någon profskjutning med den preussiska stålkanon, som för flera månader sedan skänktes till svenska regeringen af den berömde fabrikanten Krupp i Rhenpreussen, en present om 1,000 thaler i värde. Enligt hvad vi hört sägas, har man så godt som ignorerat denna gåfva, oaktadt den erbjudit tillfälle till intrestanta komparativa försök med kanonerna af vår inhemska uppfinning, försök, som framför allt bort ligga uppfinnaren sjelf om hjertat. Det finnes intet område, der det är farligare att hysa en blind förkärlek för det inhemska, än på vapenkonstruktionens. Här bör en krigsstyrelse med oaflåtlig uppmärksamhet följa allt hvad främmande nationer uppdagat. En annan sak är med sjelfva vapentillverkningen. Der bör, om möjligt, ett land göra sig sjelfständigt, i detta ords fulla mening; ty vid ett krigs ut