Dagens Nyheter – 21 juli 1866, sida 1

Ett godt år — det är en långt större sak än många af våra spekulativa national-eko vomer, som tala om bankens silfver och utländsk skuldsättning, hittills insett. Vi vilja med blott några siffror visa hvad det innebär. Det årliga utsädet af spanmål och trindsäd kan, med ledning af den sednaste finans-komitens beräkningar, antagas uppgå för hela riket till omkring 2,800,000 tunnor. -Beräknar man en svag skörd till 4 gånger utsädet och en god till 8 gånger detsamma (4:de och,8:de kornet), så utgör alltså i ena fallet skörden 1T;200,000 t:r och i det andra 22,400,000 t:r. I ena fallet har landet utöfver ulsädet i behåll 8,400,000 t:r, i det andra 19,605,000 t:r. Der uppstår alltså en differens, det goda året tillgodo, af 11,200,000 t:r, eller ett värde af minst Ett hundra millioner rdr rmt. Då har man likväl icke tagit i räkningen hvarken höskörd eller rotfrokter. Ett godt år — det är således allt. Deri ligger landets välstånd. Missväxtår — se der dess verkliga ruin. Sverge har lyckligtvis varit förskonadt från allmänna missväxtår, men vi hafva ej på länge haft något godt år. Grödorna hafva i allmänhet varit knappa, och der ligger den verkliga källan till de bekymmer, hvarmed våra jordbrukare kämpat. En god inbergning af den nu växande grödan skall lätta dessa bekymmer och lifva för hoppningarne efter flera år af missmod Men hvad man genomgått bör hafva qvarlemnat mången vigtig lärdom. Och dit hör att i der goda tiden vara förberedd på en sämre, så alt man icke utvidgar sin verksamhet utöfver sin kapitaltillgång, ej heller sitt lefnadssätt öfver sina inkomster. Gör man sig dessa lärdomar rätt till godo, så skall den kris vi genomgått hafva varit till gagn. Hvad vi måhända förlorat i ekonomisk utveckling, skola vi hafva vunnit i moralisk kraft, och det är dock ytterst på denna kraft både den enskiltes och statens välfärd beror: (Göteborgs Handels-Tidning.)