delar den. Äfven jag har varit ung, äfven jag bar erfarit de qval du nu utstår; mitt hjerta har varit sönderslitet likasom ditt. Må mitt föredöme ge dig styrka och mod att försaka. Hon ämnade tala vidare; en betjent, som kommit från det lysande hotell, hvilket var beläget midt emot hennes anspråkslösa boning, inträdde och lemnade henne ett bref. Detta bref var från hertigen af Stettin. Han beklagade sig öfver den unge mannens uppförande, påpekade det olämpliga uti att han skulle bo så nära och slutade med den förklaringen att, om havs dotters nedrige förförare icke frivilligt fAvyttiade till en annan ort, skulle han genom auvändande af medel, som stodo honom tillbude, tvinga honom dertill. Marie blef djupt nedslagen, nästan förtviflad, då hon genomögnat denna skrifvelse. Hon lä ste igenom densamma ännu en gång, och sjelfva stilen, som hon då tyckte sig igenkänna, uppväckte i hennes bjerta ett på en gång ljuft och bittert minne. Hon satt just och tänkte på den besynnerliga likheten mellan hertigens stil och en annans, då en ny betjent anlände och gaf tillkänna att hertigen af Stettin ämnade personligen besöka henne. Sedan den förnäme mannen afsändt det första budet, hade han funderat närmare på saken och kommit till den slutsats, att ett bref, i hvilka ordalag det än må vara affattadt, icke kan hafva samma kraftiga verkan som cit per sonligt samtal. För öfrigt var det ju möjligt alt brefvet, ehuru adresseradt till modren, kuude blifva uppsnappadt och genomläst af sonen, hvilken 1 sådan händelse icke torde framlemna